De som vänder sig emot att bankerna skapar pengar ur tomma intet måste i konsekvensens namn också vända sig emot att reseväxlar utfärdas. Det måste ligga i deras agenda att förbjuda utfärdandet av skuldebrev överhuvud taget, ty vilken väg skulle långivarna vandra om inte utfärda denna typ av handlingar då man inte kan skapa pengar?
Grunden för pengar är mycket djupare än vad bankfienderna vill låta påskina. Om inte deras argumentations enda syfte är att antingen dölja att de har det gott ställt eller beklaga att de inte har det, så missar de att det fordras en låntagare för att pengar ska "skapas". En domstols dom hänger inte i luften. Visserligen är det domstolen som dömer, men domen beror inte på domarens nycker utan på att någon befunnits ha brutit mot lagen och en process inletts.
Om domen beror på domarens nycker och inte har med lagen att göra, har domaren brutit mot lagen. Då blir han själv mål för lagens åtgärder.
Frågan hur aktier och andra tillgångar ska värderas är naturligtvis av betydelse då det går dåligt för ett företag i synnerhet eller för samhället i allmänhet. Försiktighetsprincipen säger att aktier ska värderas lägre än sitt uppskattade värde. Detta då man inte vet att värdet vid en försäljning kommer att vara lika högt som vid värderingstillfället.
Då man säger att en person är miljonär för att hans aktieinnehav värderas till flera miljoner, kan sanningen vara att han bor i en enkelt möblerad etta och inte unnar sig mycket. Det finns exempel på människor som haft stora aktietillgångar men gått och samlat burkar på för att panta så att de inte behöver sälja aktier för att få mat för dagen.
En ekonomisk kris kan göra att aktiernas värde minskar. Vad händer då med miljonären? Kanske han ångrar att han inte åt sig ordentligt mätt medan han kunnat!
Vad händer med en fastighet som ingen vill köpa? Till vilket värde uppskattas den? Folk som vill köpa den har inte råd med driftskostnaderna och de som har råd med driftskostnaderna vill inte köpa den.
Det säger sig självt att staten har en viktig uppgift för att lindra omställningen för människor då företag läggs ner. Det finns privata initiativ också som kombinerar vikten av att agera i samhället medelst handlande på marknaden medelst värdet av att stödja de som inte kan klara sin vardag. Vi ser ett tydligt prov, kanske det tydligaste, på detta sinnelag i sikhernas "öppna restauranger". Folk arbetar ideellt för att laga god mat i myckenhet som delas ut till folk som vill ha. Man frågar inte efter om folk verkligen är behövande. Så får man också frivilliga gåvor till verksamheten. Det som är värdefullt är det ett värde i att stödja.
Det går inte att säga: "Detta är marknaden och den fungerar så och så". Vad vi kan konstatera är att marknaden möjliggör en mängd alternativ av handlingar. Det är sedan upp till aktörerna att göra sina val.
Vi är alla, i större eller mindre grad, aktörer på marknaden.
