I debatten hör man en röst som envist återkommer och som kräver "en lagstadgad rätt till heltid". Man tar sig för pannan och undrar för sig själv hur någon kan komma med ett sådant krav. Det är väl inte det privata näringslivet man vill bestämma över? Tänk att du startat ett företag och du anställer en kvinna på halvtid. Mer har du inte behov eller råd med.
Men oj, du ska nu tvingas ge henne sysselsättning på heltid!
I ett jämlikt samhälle ska väl männen också ha en lagstadgad rätt till heltid.
Gäller det arbetslösa också? undrar man. När man nu ändå är igång och reglerar...
Det bakomliggande skälet till krav på heltid tycks vara att kvinnor ofta arbetar deltid och inte kan försörja sig på det. Det blir åtminstone svårt.
Detta kan man sympatisera med, men jag tror det hade varit sundare ur ett folkhälsoperspektiv att kräva en lagstadgad rätt till deltid istället. Alla har inte sådana arbeten som man kan orka med heltid under ett helt yrkesliv. Stillasittande jobb har sina faror. Att jobba natt har sina risker. Att inte få vila, ta siesta, har sina risker. Kropparna ansträngs och då alla inte har sina psyken svävande utanför kroppen kommer de psykiska problemen också. Eller så kommer dessa först med somatiska åkommor i kölvattnet.
Jag har hört berättas om en chef som först hade en sekreterare. Denna, det var en kvinna, ville arbeta halvtid. Detta provade man. En sekreterare till anställdes på halvtid. En chef som hade haft en sekreterare hade nu två. Dessa arbetade båda halvtid. Chefen menade att det fungerade bättre efter reformen.
Det finns bara en sak att säga: "Vill man så kan man!"
Det argumentet gäller också kvinnor i styrelser. Uppmärksammar man inte kvinnors talanger kommer man inte finna dugliga kvinnor som kandidater till styrelseuppdrag eller direktörstjänster. Har man gjort sig av med den invanda föreställningen om hur en direktör eller styrelseledamot ska se ut så kommer man att upptäcka, att "Oj, det finns ju många lämpliga! Varför har jag inte sett det förut!".
Uppgiften för våra politiker är inte att lagstadga om kvotering eller rätt till heltid utan att istället skapa förutsättningar för folk att klara sig på deltid. Då borde det kunna gå att ordna, om viljan finns, att dela en tjänst i två. Långsiktigt kommer det att gagna folkhälsan och vara ett steg i den riktning historien kliver.
