Oändligt antal bollar

Att gå mot oändligheten är inte detsamma som oändlighet. En relation mellan A och B där A växer med en fjärdedel av B:s växt kommer därför alltid att bestå.

B får 3 bollar och A får 1 och de ska få detta antal en gång varje timme i oändlighet. Den relativa storleksordningen består även om de båda växer mot oändligheten.

Om de matematiska talens natur

När man hör matematiker tala om att det inte finns ett tal som motsvarar kvadratroten ur 2, blir man som filosofiskt intresserad utan större matematikkunskaper övertygad om att matematiken är ett språk.

Det började med längder och kvadrater och samband mellan olika sådana storheter. Där har vi verkligheten. Det som finns "där ute". De matematiska talen finns inte där ute utan "här inne", i huvudet alltså. Carl Popper skulle ha sagt att längderna och kvadraterna finns i "Värld 1" medan talen finns i "Värld 2".

Att talen är delar av ett språk visas av att en hypotenusa med längden kvadratroten av 2 finns. Hur ska man annars kunna mäta den? Multiplicerar vi alla sidor med 2 försvinner problemet med att kvadratroten av 2 inte har ett motsvarande rationellt tal: Kvadratroten ur 4 är 2!

Olika former av skapande

Det är arbetet som nedlägges på ett föremål som skapar arbetets värde, lärde oss John Locke.

Även om arbetsvärdedesteorin blivit förklarad bristfällig av vår tids ekonomer måste man hålla med om att arbetet skapar ett värde. Det som skapar ett värde för några stockar i skogen är den mängd ved de kan förvandlas till. Vill bonden inte själv hugga stockarna kan han betala granngårdens pojk för att göra det.

Granngårdens pojk kanske behövde pengarna. Han vill köpa en bukett blommor att ge sin älskade Eleanor. Vi ser att uppdragstagare får pengar, avlöning, från uppdragsgivaren. Pengar är ersättning för något skapat på en marknad.

Men var kom uppdragsgivarens pengar ifrån? De flyter runt i ett kretslopp och den fria konkurrensen kan pressa priserna nedåt så att du med samma mängd pengar får en större varukorg än förut. Du får tillväxt. Importen hjälper till här och således även frihandeln. Så att vi kan få en större varukorg utan att behöva ha mer pengar. (Detta kan öka miljöskulden men det är inte ämnet här.)

Uppdragsgivaren tar sitt jobbskapande initiativ då hen ser att en resurs kan säljas på marknaden och att det behöver utföras ett arbete för att förverkliga försäljningen. Samma resonemang lär ligga bakom att någon låter slipa en oslipad diamant. Den oslipad diamantens potentiella värde realiseras i slipandet och försäljningen.

Om det upplevs lönsamt kommer företag att företa initiativ som leder till arbete. Det är inte arbetet som arbetaren lägger ner på varan som skapar arbetet eller företagarens beslut att exploatera en resurs. Det är inte heller efterfrågan på en viss vara. Det är allt detta sammantaget.

Då det upplevs lönsamt producera finns pengar för att starta bolag och lån beviljas. Lånen innebär att penningmängden ökar. Fler varukorgar kan skapas och de kan bli större.

Att införa förmögenhetsskatt innebär att rationella placeringar som skapar varor, tjänster, sysselsättning och skatter till viss del kommer att ersättas av schackrande: aktörerna vill minimera skatten och minimerar samtidigt jobben!

Ett bevis för naturrätten?

Hans Kelsens Grundnorm innebär att vi följer ett imperativ som säger åt oss att lagar och förordningar är gällande, dvs ska följas. Lär vi oss att en viss norm är en lag eller en förordning eller hemmahörande i något som kallas "folkrätt", ja, då vet vi att den normen ska följas. Åtminstone enligt Kelsen.

Men om vi behöver en norm, Grundnormen, för att följa andra normer (positiv rätt: 1.  folkrätt, 2. nationella lagar och förordningar och 3. avtal) har vi bara skjutit frågan om varför vi ska följa normerna ifrån oss.

Lär vi oss att vi måste följa lagar för att Grundnormen säger det, kan vi alltid fråga varför vi ska följa Grundnormen. Denna Grundnorm tycks gällande för att något händer oss om vi inte följer lagarna. Rättsväsendets insatser med polis och domstol får Grundnormen att te sig gällande!!!

Framstår det inte som klart att Grundnormen måste vara naturrättslig till sin karaktär för att inte te sig både som en ren fiktion och som ett tankefel då den får sin giltighet av att normer på en lägre nivå upprätthålls? Skalar vi bort naturrätten finns inget "nivåadekvat" stöd för Grundnormen.

Det att en sak är juridiskt reglerad implicerar att normen inte får stadga vad som helst. Detta innebär att den måste följa naturrätten. H L Hart påtalade att det fanns en naturrättslig kärna. Det som rättfärdigade den rättspositivistiska ansatsen var inte påståenden om Grundnormen utan existensen av föreställningar som inte kan räknas till den naturrättsliga kärnan och som naturligtvis vuxit fram då Lagstiftaren inte utfärdat tidsadekvata lagar. Rättspositivismen skapade ökad stringens i det rättsliga tänkandet. Också samhällsanpassade lagar formulerades så att allt mer av rätten blev nedtecknad, kodifierad.

Vi kan inte följa en lag som leder till godtyckligt fördelande av smärta. För att ta ett exempel av det klarare slaget. Vi kan inte föreställa oss existensen av en polis som godtyckligt piskar folk utan anledning som ett inslag i en rättsordning. Detta för att ett sådant handlande är omoraliskt. Det strider mot naturrätten. Inte heller den teokratiska rättens källor -  de heliga texterna (som vägleder individer) - accepterar den godtyckliga bestraffningen. Det juridiska tänkandet genomsyrar inte ett samhälle som accepterar denna godtycklighet.

Vi ser att en icke naturrättslig Grundnorm helt enkelt är icke existerande! Det finns inte någon norm som kan tvinga oss att följa lagar som stödjer ett brott mot rättens krav på förutsebarhet. Där finns bara polisens piska som då gjort sig till ett stort brott mot rätten.

Samhällskontraktet, en giltig fiktion

Samhällskontraktet är att se som en fiktion men som en giltig fiktion. Värdet med teorin är att slå fast att naturrätten måste konkretiseras och fyllas ut med positiv rätt. Alltså som ett slags länk mellan en (naturrättslig) Grundnorm och den positiva rätten (alltså stiftade lagar och förordningar i ett land).

En realistisk naturrättslära

Naturrätten bör ses som en rätt grundad på individen (som den teokratiska rätten vidareutvecklar och förtydligar). Vi vill inte känna smärta. Därför är det fel att plåga. Vi vill få hjälp då vi är i nöd. Därför är det rätt att bistå nödställda.

Naturrättens första princip är en jämlikhetsprincip, ty vi tillskrivs alla en rätt till skydd, bistånd m m.

Om det uppstår en konflikt mellan två personers rättsanspråk måste en avvägning ske. Den som förtjänar mer får företräde. Pengar innebär frihet då de utökar valmängden. Med pengar försöker man lösa konflikter mellan olika önskningar. Den godare av två tårtor kan säljas till ett högre pris. Den anses förtjäna detta. 

Naturrättens andra princip är meritokratistisk. Denna frihetsprincip ger vissa mer frihet än andra, men alla har en grundläggande frihet. Denna grundläggande frihet kan ses som en del av den första naturrättsprincipen.

Den andra naturrättsprincipen ger en större kaka åt den som presterat mer eftersom det naturligt är så att en större deg ger fler bakverk. Duglighet anses som ett viktigt jäsämne som gagnar oss alla - såvida den första principen också efterföljs. 

John Rawl's hypnotiska slöja

En invändning mot John Rawl's slöja av okunnighet i "A Theory of Justice" är att vi aldrig befinner oss bakom en sådan slöja av okunnighet som förhindrar oss att veta vår plats i samhället. Men antar vi att en doktor Rawls kan hypnotiserad oss så att vi inte vet vilka vi är av vissa beskrivna personer som lever i olika miljöer, ja, då är det inte längre fråga om ett orealistiskt tankeexperiment! I en sådan situation tror jag ingen är gambler. Vi vill inte ta stora risker om livsvillkoren. Det är som levande vi i livet med en viss bakgrund vi kan ta risker.

Av olika tankekonstruktioner anser jag att det som John Rawls presenterade är det mest fruktbärande. Det kan leda oss från där vi är, större orättvisa, till dit vi vill komma, mindre orättvisa. Att konstruera ett naturtillstånd där vi alla påstås leva i frihet för att där via ett påstått samhällskontrakt avhända oss friheten till staten, är knappast att rättfärdiga liberalism, mer ett sätt att skänka ett stöd åt en samhällsordning som innehåller orättvisor man på annat sätt inte kan förklara bort.

Vill vi värna ett liberalt samhälle har vi att använda andra konstruktioner och argument. Ett sådant argument kan vara att individerna kanbli nyttigare för varandra och därmed också för samhället om de får göra val ur en valmängd, frihet, och bli utsedda till funktionärer för åtminstone vissa uppgifter i samhället och staten.

Den marknadsvänlig inställning vi bör ha, åtminstone enligt min mening, har just att göra med denna nyttoaspekt. Också naturligtvis att är det möjligt för individerna att göra egna val, då bör de få göra egna val och inte strida om vems uppfattning alla bör tvingas följa.

Att vara marknadsvänlig är inte detsamma som att säga att det bör råda fri konkurrens överallt hela tiden. Den ekologiska grunden får oss att inse att vissa resurser kan det snart råda brist på. Karteller som håller uppe exempelvis oljepriset är därför nödvändiga. Också framväxten av vissa onlinetjänster för försäljning av böcker kan vara få och ha stora procentuella marknadsandelar. Hade de varit fler och mindre hade de inte fungerat så bra för mindre bokförlag runt om i världen som nu får en större marknad och starkare konkurrenssituation tack vare att onlinetjänstaktörerna är stora och få.

Verklighetsfrånvända konstruktioner?

Filosofiska modeller får lätt något konstruerat över sig. Tanken är att vi ska förstå något om verkligheten vi tidigare inte förstått. Vi ska anta än det ena än det andra. Som att vi föds fria med rättigheter. Är friheten medfödd? Är inte sanningen snarare att vi anser att individer bör få ha ett mått av frihet och därför konstrueras tankemodeller av olika slag. Var finns det nyfödda barnets rättigheter? Det är helt i händerna på föräldrar och anda vuxna.

Vad vi tycks kunna säga är att en individ inte bör kunna behandlas hur som helst. Att det är moraliskt ett brott att exempelvis inte ge barn mat. Då bör det också vara ett juridiskt brott att inte ge barn mat, dvs något ska kunna hända någon som inte tar sitt ansvar att föda barn som hungrar.

Utan ett moraliskt tänkande hade vi inte haft det juridiska. Rättsnormerna gör det i vissa fall klart vilka om ska se till att barn får mat. Likväl finns det svältande barn i världen.

Vi föds inte till frihet. Vi föds till ofrihet. Vi ska lära av andra, lyda andra. Individens roll i gruppens och de olika gruppernas förhållande till varandra har inte blivit föremål för filosofiskt modellbyggade. Det är från ett beroende till ett oberoende tillstånd vi bör vandra för att frihetsaspekten på ett realistiskt sätt ska kunna beskrivas. Det är från ett underordnat till ett likställt tillstånd vi bör gå för att jämlikhetsaspekten på ett riktigt sätt ska ha uppmärksammats. Vi har alltså att beakta den historiska aspekten, tids- och rumskoordinata, för att vår analys inte ska upplevas som en verklighetsfrånvänd konstruktion.

Konsekvenser av tänkt ofrihet

Den som vaknar upp och finner att någon annan detaljstyrt ens liv, hur skulle en sådan person reagera? Skulle hen utbrista "Det var ju en intressant erfarenhet!" och sedan bara leva vidare som om ingenting hänt? Skulle man anta en extremt liberal hållning och mena att individens rätt till egna val var av grundläggande betydelse, något okränkbart? Eller kanske mena att andra också bör detaljstyras."Det var ju inte så farligt!" Kanske skulle vi försöka förstå "fienden" och se goda skäl bakom styrandet av speciellt unga människor. "Hur skulle det se ut om vi alla fick tycka vad vi ville och göra egna val!? Funkar inte!"

Gör vi ett sådant tankeexperient skulle  vi nog först önska oss maximal frihet. Sedan kanske vi skulle förstå hur försiktiga stater måste vara. Vi kan inte säga att Kina handlar fel som inte inför parlamentarisk demokrati. De vill värna sin marknad precis som vi vill värna vår (och det kan leda till konflikter innan vi ser hur de hänger ihop och bildar en större marknad). Hur det sker, vad vet vi vanliga om det? Att individen ska ha okränkbara rättigheter sägs ofta, men det tycks vara en fiktion som upphöjts till sanning, en aldrig verklig sanning. Vi föds ju in i familjer där det hela tiden finns krafter som menar att individen ska underordna sig en större storhet: familjen.

En sak har tankeexperimentet lärt mig: att avstå den egna viljan för att istället göra Guds vilja till min. Det är i den teokratiska rättens källor man söker Guds vilja. Och i sitt eget inre. Mer om det vid annat tillfälle.

Också science fiction-författarnas vision kommer i mina tankar på grund av tankeexperimentet: Teknik och biologi kommer att kombineras då vi sprids i rymden. Där kommer talet om de egna valens betydelse att framstå som en fin önskan eller som något så verklighetsfrämmande att man skrattar gott åt "tramset".

Frihet att ledas

Talet om valfrihet och frihet kanske rimmar illa med en deterministisk livssyn. Jag tror att friheten är en nödvändig illusion. Men påstår jag att kunskap kan leda till ökade insikter och större valmängd måste jag samtidigt medge att något måste få mig att öka mitt förråd av kunskaper och färdigheter. Detta något är inte godtyckligt. Kanske jag kan leva mitt liv lite enklare om jag får insikt. Då jag vill leva rätt är det den teokratiska rätten jag bör skaffa kunskap om. Gör man Guds vilja till sin och avstår ifrån världsliga uppfattningar kanske man styrts till detta av de som vill man ska tiga - men har de samma uppfattning som Gud är det ju finemang 😂

Vad vet jag om Marknaden?

Kanske någon undrar vad jag vet om Marknaden som haft en begränsad yrkeserfarenhet. Det är en invändning som kan vara eller ligga härskartekniker nära. Som då en domare vid en domstol vill avfärda en rättsteoretiker eller filosof genom att säga att "Du vet väl inte hur det är att döma ett mål". Det logiska resonemanget förutsätter inte den erfarenheten (ej heller vetskap om ett gem ska sättas upptill på högra eller vänstra sidan).

Nå, åter till Marknaden! Det är vissa samband man utgår ifrån. Jag säger inget om hur arbetet ska utföras. Antar som ett axiom att det finns en rätt på arbetsplatsen som inte får underskridas. Slaveri är exempelvis inte tillåtet. Jag påstår inte att jag vet vad aktörer tänker eller har för planer. Bara det att vad vi har att handla med gör att vi har en viss valmängd att välja ur. Om jag inte tänker att jag vill köpa den billigaste av två likvärdiga varor är det ändå ett samband som gäller. Jag kanske vill köpa en dyr vara men har inte råd med den utan köper en jag har råd med. Vi ser sambandet att jag föredrar den billigare varan av två likvärdiga då summan av vårt köpbeteende berättigar den slutsatsen.

Därtill är min "marknadsvänlighet" grundad i en ekonomistisk uppfattning. Andra värden än rent ekonomiska får spela in då vi med kalkylens hjälp gör val ur den universella valmängden. Att liv är värdefullt för oss gör att vi vill se grönska överallt. Detta värde, att prioritera växtlighet, kan innebära att man får göra avkall på annat, exempelvis att asfaltera en yta.

Det är ekonomismen som gör att man kan föredra en skola med skolpeng och många privata alternativ framför en helt offentlig skola eller en privat utan skolpeng även om alternativet med skolpeng blir dyrare. Man får frihet för pengarna och möjlighet för individer att växa i olika riktning. Man likställer olika alternativ istället för att tvinga fram just ett.

Invändningen att man saknar erfarenhet kan inte ersätta värdet av ett logiskt resonemang. Därtill tror jag att vi måste ha en stat eller något liknande.

Den katolska socialläran och kapitalismen

I dessa studenttider vill nog många lite äldre utbrista: "Låt ungdomen drömma!" Jag känner mig dock tvingad att skriva något som rör min egen ungdoms drömmar: om en rättvis värld. Det för att jag av lite äldre inte fick ha mina drömmar i fred. Det var främst socialister som av någon anledning visste mycket om vad jag yttrat i skrift och muntligen. Att allt inte var helt genomtänkt säger sig självt. Säger man något under en debatt som fick ersätta en närmast obefintlig undervisning i samhällskunskap var man inte förberedd så som man borde vara om man ska tvingas stå för vad man säger.

Att vara för marknadsekonomi är inte något som står i motsatsställning till att vara för rättvisa. Själv menade jag att marknadskrafternas arbete var nödvändigt för att skapa välstånd, ett välstånd som är välfärdens grund. Staten kan spela en roll genom att dels ge medborgarna en grundtrygghet, dels underlätta för marknadskrafterna genom att förbinda olika marknadssegment. Vad staten förr gjorde genom att bygga järnvägar som knöt orter samman och därmed utvidgade marknaden för många företag kan staten göra idag genom att stödja utbyggnaden av internet så att hela landet täcks. Då blir företagens marknader större precis som individernas frihet blir större i och med att deras välmängd ökar.

Rättvisa utan socialism kan vi teoretiskt motivera genom att kapitalismen kombineras med den katolska socialläran. Så här står det i Katolska Kyrkans Katekes, artikel 2424 (första halvan): "En teori som gör vinsten till den ekonomiska aktiviteten exklusiva styrmedel och yttersta mål kan moraliskt inte godtas. Otyglad lust efter pengar undgår inte att få helt felaktiga verkningar. Den är en av orsakerna till de talrika konflikter som stör samhällsordningen." Jag instämmer i detta. Gärna stora vinster på det vi verkligen behöver, lite mindre på det vi inte behöver.

Drömmarnas kraft

Det är viktigt med drömmar och visioner. Själv hade jag en gång en dröm om att bli kung inom poesins domäner. Drömmen har bleknat i takt med antalet dikter jag skrivit. Får man ingen respons ter det sig meningslöst. Att jag fortsatt skriva dikter beror på att jag mer och mer begränsat mig till den s k andliga sfären. Själva ämnet för dikten blir det meningsgivande.

Till skillnad från många andra har jag inget emot att andra har andra drömmar. Jag är i själva verket tacksam över att de inte har mina. De får gärna drömma om att skapa ett internationellt imperium inom låt oss säga läkemedelsindustrin. Även inom kreditsektorn. Att vi som inte räknats ens som stallknektar inom diktens domäner kan ha synpunkter på alltför höga räntor, egoism, materialism m m gör inte entreprenörens dröm inadekvat. De kan ju föredra att mängden eget kapital ökar genom att skatter sänks framför att man stimulerar utlåningen. Var och en har rätt till sina egna drömmar så länge man tillerkänner andra samma rätt. Gör man inte det får man sin egen rätt inskränkt men det kan först ske efter en process sådan att den som påståtts ha agerat eller tänkt fel för det första får en möjlighet att klargöra sin ståndpunkt så att eventuella missförstånd kan undanröjas och för det andra får en chans att rätta sig.

Vi som inte vet allt

Den som inser att hen inte vet allt måste dra konsekvenserna av denna insikt. Själv vet jag inte om universum skapades för billioner år sen, för 7000 år sen eller för fem minuter sen. Men jag vet att det finns olika uppfattningar om saken. Självklart bör skolor få ha olika uppfattningar i saken -  så länge de informerar eleverna om att det finns andra uppfattningar och varför andra människor tror dessa är sanna.