tisdag 30 juli 2019

The Law of Utopia

This is not serious stuff concerning the conditions of an existing state such as Sweden but some philosophical speculations of a highly abstract nature. We as humans share a certain amount of needs. We want to eat, drink, love and be loved. We want to feel that we are parts of the society and that our existence matters.

The principle of respect of others oblige me to tolerate whatever choice you make, or decision you take, or thought you think - as long as the same rights are granted to me. Axiomatically we say that prima facie (that is one thing considered) we ought to strive for as a free society as possible and for an as equal society as possible. This sounds like John Rawls and a property-owning democracy way of thinking. That is fine because I deeply admire that position. But to talk about justice is difficult. As a reader or listener you may think that the author or speaker wants to hide something when he or she elaborates on the subject. It may seem as the philosopher in question wants to camouflage an unjust society by som abstract theory of justice. And which kind of decision procedur is at hand for you to apeal to if you consider something wrong? Is a just society possible? Does the philosophers who talk about justice mislead people to think that an impossible equality is possible?

We do not need a fictious original position if we talk about respect and not about justice. Liberty and equality are still conditions we dream of and we consider it a mission for the politicians to balance between the two.

It is to show respect to a starving person to give her food, to a lonely person to visit her. The holy texts of the religions have a capacity to guide us if listened to.

It is not my job to live your life. And vice versa. If we want freedom to act and to speach, etcetera, and equality, as we axiomatically stated, we prefer to give a certain amount of money to the citizens. They may not starve given this Citizen Pay. We have a personal account in a bank of our choosing. Every bank is connected to a Central bank. The individuals are on a reglar basis buying goods from the supermarkets, departement stores etcetera. The Citizen Pay monthly given will uphold a market for the most basic supply. To earn money private corporations compete to give what the accountholding consumers want. To earn more they hire folk to do work for them. As an assurance for the quality of their products they give the costumeres medical assurances. Doctors and other medical experts compete to become hired in these service facilities, hospitals. We can, out of respect of others weaker then we, accept some schematic financing of the hospitals that the supermarkets are responsible for. This is an holistic view of the individuals and the society.

The supermarkets may contract people to run libraries and museums. That becomes attractions for the custumers and shows the public that those engaged in the business responsible for this have other interest than just to sell candy.

We may ask what more do we need? Police and fire departements of course. It was not private companies that forbade black people to study at universities or to sit at what benk in the park they wanted. That was decisions camouflaged as laws, laws of a state.

onsdag 24 juli 2019

What is so important about the qibla?

Dan Gibson and Jay Smith are two academicians who in a very dramatic and convincing way have presented data that support the controversial opinion that the first direction of prayer in the mosques were pointing at Petra, not at Mecca, since moved away from Jerusalem. But if the qibla was changed from Jerusalem to another place, it was changed to "the invioble place of worship"! If the black stone at Kaaba was transported from Petra to Mecca some mosque builders may have refuted to change the qibla to Mecca. They may have considered the place in Petra more important than the stone. But the stone was not relocated without a reason, the place of worship was changed out of security reasons.

In videos on Youtube you can hear Jay Smith ask where the first Qur'an is to be found. The truth is that the Qur'an was a recitation! It was to be found in the head of the recitors, people that were entrusted with the task to memorise the recitation and who wrote it down to support the memory. They needed no vowels and no special diacritical marks since their capacity to remember were of a sort we hardly can imagine, living in an age as we are when calculators and computers have made us loose our memory before the real senility.

The written support of the memory for those reciting the Qur'an were bones, hydes, palmfibrers and so on. The oldest suras are very short and it is logical to think they were written down when the revelation got some volume. To ask were the Qur'an was to be found and complain over the disparity of the material constituting the written support is to ignore the fact that literature at that time was oral. Homeros had scribes that wrote down the Illiad and the Odyssé but just for the sake of their own possibility to memorise those epic stories Homeros easily could recite from memory. None denies the existence of Homeros and his literary output just because they were pieces of oral litererature.

The mening of the word "Mecca"  in the Qur'an may be another than that of naming a city. The city may have got the name after the holy place of worship have been relocalised. In a similar way Jathrib became Medina.

The muslims have nothing to fear if it is true that Muhammad started his mission in Petra and not in what is now called Mecca. I do not say that it is a fact but the two academicians Dan Gibson and Jay Smith both do.

söndag 21 juli 2019

Questions raised by a reading of Nozick

A question to Nozick while reading 'Anarchy, State, and Utopia' is the following: Why be so absorbed by the startingpoint if we have no possibility to decide what has happened? How far back is our responsibility going? We see a lot of suffering in this world we are living in. Is that suffering something we can neglect if everybody that owns something are entitled to do that by previous legal transactions?

And when we consider those transactions not to be seen as legal, are we able to do an evaluation of that whithout looking at the present situation? It is when we compare the situation of the indians with the situation for those whose ancesters bought land from them with pearls of glass, that we feel the injustice. If the indians had lived in the richer strata of the society, there would have been no reason to talk about justice or injustice even if there were actions of fraud many years ago.

The only solution for Nozick is to say that the entitlement theory has to do with the state and its laws. Those whom suffer today but without a legal case, those people are the subject for the moral realm. We ought to do what we can to help people that suffer, Nozick may say, but that is a moral obligation not a legal one. (Maybe it is possible to view religious organisations as protecting agencies that have adapted to a role another than that of being a state.)

If you do not like the libertarian point of view, you have to ask why the distinction between those entitled by law to compensation and those not, why ought that distinction be legally relevant? Why not promote a legislation such as when you are in a certain situation you have a right to a support of one kind or another? Why does someone in the past have had  to commit a crime for you to have a right to be helped to survive today?

It seems that Nozick as a philosopher, with many interesting questions, presents a view that allows an organisation of banks to expand the economy by credits. What people pay in taxes to the state, the protecting organisation, will then come back to them when this state invests or in other way redistributes the money. The firms that are benefiting from those activities are not run by those on welfare.

fredag 19 juli 2019

Property-owning democracy and liberalism

In New Zealand there is a law that gives floods legal rights. We can speak of the flood as owning those rights. They have legal capacity. Insects do ex analogia have (moral) rights. We ought not to harm them intentionally although we do not seem to have an obligation to maximise their pleasure. We have to obey those rights the insects have and as every living entity on Earth has. Those rights are the basis, the embryo, for a Property-owning democracy. I do not equate a Property-owning society with a liberal society. It can take that form but only if certian restrictions are made. We can imagine a property- owning democracy stripped of a parlamentary framework but that alternative is not relevant to consider here.

It is a good starting point to define liberalism, although intuitively, as an ideology based on freedom and equality. There is an emphasis in all liberalism that the preferences of the individuals matter. The spectra of the liberal ideology goes from John Locke and John Stuart Mill to Ludwig von Mises and Murrey Rothbard. Libertarianism ought to be viewed as a sort of liberalism. John Rawls seems to be a modern successor of John Stuart Mill.

For a beginner who just has started to reflect on liberal ideas and attitudes  Libertarianism seems to be that system of ideas that is the most market friendly one. Some reflections may give us an other answer. The libertarians,  say an anarchocapitalist, may be of the opinion that it is the start that matters. If the initial conditions are fair, we have to accept the outcome. From a property-owning democratic view, the picture is different. A new protecting agency may become dominant on the Market and although not called a state achieve monopoly. If you do not like that the state has a monopoly, it is not a good solution to accept it just because it is a private corporation that has it. The aspect of free competition is important. It is about choice, and the ability to choose is freedom.

If your liberalism is equivalent to a Property-owning democracy model, you will 1. Promote the view that everebody ought at least to have someting that they can spend on the Market, be a player in the game so to speak, but yes, a smaller one. 2. Accept governemental inventions to create a Market where there is no one. As in the school business. In Sweden the school system was viewed as someting of an administrative apparatus but after the influence of a Property-owning democracic ideological reform period the picture has changed. Today the pupils can buy educations with a "schoolcoin" financed through the tax system, choose the school of their own liking.  Just because the State want it to be a Market there! Is not that democracy?!

My point is the following: A Property-owning democracy is more Market friendly than Libertarianism because the end matters, not just the starting point.

torsdag 18 juli 2019

The spiritual path and an open mind

If you ask yourself 'What is God?' and 'What is religion?' with an open mind, you cannot rely on books, even if classified as holy. You have to ask yourself what kind of entity or beeing that may be called 'God' and what kinds of phenomena that may be grouped together as 'religion'.

The scriptures that are read and used in the ceremonial praxices of the different sects that exist express those experiences made during the spiritual path. To choose that path is to volontarily submite to a program, although vage, that intends to bring progress to the individual undertaking the path. The underlying phenomena in the natural world relating to religion is that spiritual path. Three steps or stations on the path is 1. to love the sheijk, 2. to love the prophet Muhammad, and 3. to love God. After making that progress the seeker has to I. identify with the sheykh, II. to identify with the prophet Muhammad, and III. to identify with God. When that progress is done, the seeker has i. to annihilate in his shejkh, ii. to annihilate in the prophet Muhammad, and iii. to annihilate in God. The Three above mentioned lines of spiritual progress are part of how the Naqsbandi sufis work but other orders and other spiritual methods are close to what I have sketched. The point is that the religion has a purpose. You can imagine the purpose first and when that is done, it is a lot easear to understand religion.

It is not just the individual that have to follow rules to progress according to that activity labeled spirituality or religion. It is a job for the whole society. When we understand in what sense, we can understand why we can go from a level that is totally theocratic to a level totally secular via a mix of them. The point is that the secular phase may be as spiritual as the theocratic! It is a valid opinion to consider kings and presidents as acting according a divine plan such as allowing the individual members to form groups that worship God according to particular belief systems. Different ways are to be viewed as equal since we have recognised and accepted the core meaning of religion and religious activities. Some like to sing and shout during the ceremony, others prefer silence. Who but you are to choose? If you live in a society with strict alternatives, few in number, your choice is limited but you may be helped in that way if you realise what you ought to aim at is not the surface at the beginning but the depths at the end.

It seems obvious that the religious lessons we have to learn have to do with the individual's lives in the society. If they are following the intentions with the norms they will prosper. First by gaining the correct attitudes, then by correct actions following that transformation of the inner. Few are perfect. The doctrine of the Perfect Man is a sufi manual of a kind for spiritual transformations of the inner, i. e. of the individuals. A natural consequence of the transformation of the individuals is a better society, a society more loved by God. Realising this, one may ask if some kind of property owning democracy may be intended by God. We have to ask ourselves following questions: Why do we have to be better persons and create a society loved and intended by God? How will such a society look like? Is it perhaps better to let the individuals chose the religious expression of their liking and let everyone be a part of a society that takes care of the individuals and of the greenery, based on a property- owning democracy, or ought we all to accept the standards just of one religion and then work for the improvement of the conditions on the planet without much talk about religious differences?

tisdag 16 juli 2019

Is The State of Nature nonsense?

In a very interesting lecture in Amsterdam, published on Youtube the fifteenth this month, the muslim academic and debater Muhammed Hijab said many interesting tings. He warned for a liberalism spread by sword. There has to be a dialog between East and West, discussing human rights. I agree. It is important that the different parts of the world are allowed to participate. But I think The United Nations is something else than The United States. I think common people all over the world have a lot to win just because those human rights function as some kind of axiom.

Muhammad Hijab has of course a point when he emphasies that we are not borne equal. We do not live in equally big houses. Our conditions are very different. But that is not the same as view people as equal. The charters on human rights consider the individuals as equal, as do the underpinning liberal philosophy (in the wide sense used by Muhammad Hijab).

It is necessary to give argument for a philosophical position. The mathematician who sets it as his task to give a mathematical proof some times uses a proof called counterproof. He then proves the opposite to what he has in his mind to state as a true mathematical proposition. We can do the same in moral and political philosophy.

What should have been the consequences of humans living together without a society, i. e. without rules governing their actions? Hobbes gave an answer, Rousseau another. The fight was what Hobbes considered should have happened in what he called a State of Nature. To give the power to one sovereign would solve the conflict and make some peaceful progress possible. Hobbes is important for the contractual idea but he has been looked upon as some kind of defender of an antiliberal absolute society. Rousseau is in the same leage but for the opposite position. The State of Nature was a golden age. He is hardly a liberal philosopher in a true sense.

The State of Nature is a hypothesis regarding what is counter to the experienced history of human societies. It is important. It can be wieved as fiction but in the same meaning a mathematical proof assuming something that is not the fact is fiction. An important argumentative possibility in a philosophical discourse,  I will say. It is a bit surprising that Muhammad Hijab failes to realise this. He is a clever debater that strengthens the believes not just in muslims in a stricter sense but in other believers as well.

lördag 13 juli 2019

Andlig fri konkurrens

När Abdul Baha, Baha'u'llahs älste son och efterträdare som ledare för Baha'i, förklarade att i en lärostrid klargörs positionerna, pekade han på något väsentligt, något centralt för liberalismen som John Stuart Mill omtalar i sin bok "On Liberty"("Om frihet" på svenska). Det är bara då vi argumenterar med varandra som vi får reda på vad vi tycker och grunden för våra respektive slutsatser. Ett fritt samhälle kommer att få fördelar då åsikter och företeelser får utsättas för kritik (detta är inte detsamma som att smäda). En av förklaringarna är naturligtvis att folk kommer att våga framföra sakligt grundad kritik då det är deras lagstadgade rätt att göra så.

Om vi antar att religionerna har rätt i att det för det första finns en Gud som skapat världen och för det andra att Gud menat att religionen ska vägleda människan i hennes strävan, vad kan vi dra för slutsatser av detta?

Centralt är påståendet "religionen ska vägleda människan". Betyder detta påstående att "religionerna ska vägleda människorna" eller att "en och endast en religion ska vägleda alla människor"?

Låter det rimligt att en religion av alla ska vägleda oss alla? Det måste i så fall vara Baha'i eller en sufism som ordnat religionerna i ett system sådant att alla kan vara giltiga men inte alltid och på samma sätt. Kanske Gud menat att vi ska ha valfrihet. Påståendet att religionen ska vägleda människan kommer då att betyda "en religion ska vägleda den individuella människan" eller smidigare "individen ska vägledas av en religion", underförstått eller klart utsagt att x kan tro på A och y på B.

Då Koranen uttryckligen säger att hyckleri är något Gud ogillar väldigt mycket och då historien visar att islam, precis som alla andra religioner, alltid haft flera grenar, bör slutsatsen rimligtvis bli att Gud avsett att ge individer en valfrihet i dessa frågor. För vissa passar shia/katolicismen bättre för andra sunni/puritansk protestantism.

Vi gagnas alla av en öppen debatt. Får vi inte själva forma en egen mening kommer allt fler att bli hycklare och till slut kommer folk att hetsa mot hycklare för att visa att de själva inte tillhör kategorin!

Gud vet men människan tror. Det finns lärdom att dra av detta.

Ayn Rand

Det kanske inte var så fint av mig att i ett tidigare inlägg föreslå andra formuleringar åt Ayn Rands huvudperson. En välvilligare tolkning är naturligtvis att giriga personer kan vara charmiga och ha lätt för att förföra folk till att agera för dem. De är också smarta att ge folk något de vet att de behöver. Om detta är renodlad girighet eller en självisk person som gärna ger åt andra, så länge de gagnar hans sak, för att han genuint tänker på dem är en bedömningssak.

Vad Ayn Rand vill säga är att det rent objektivt förhåller sig som så att OM du tänker på dig själv och vill ha mycket, ja, då kommer du med nödvändighet att ge mycket. Även om den girige bara tänker på sig själv så måste det te sig som om han också tänker på andra. Vi ser här hur marknadsmekanismerna arbetar! Det är systemet som genererar det goda! Den girige vill bara ha mer och mer. Systemet förhindrar att så blir fallet. Den girige kan inte bara samla åt sig själv. Vill han ha ett konstverk måste han köpa det om han inte får det. Vi ser att marknadsekonomin förutsätter regler. Det är för denna fördelnings skull marknadsekonomin kunnat bli så framgångsrik. Det måste finnas ett regelverk som ser till att de  giriga inte bekrigar varandra med ojusta medel eller dumpar Marknaden genom att strunta i naturen eller arbetarnas intressen. Vi måste också tänka på ekonomin i ett längre perspektiv. Men den girige entreprenören är gagnelig här med, vet att det gagnar hans sak. Det ger goodwill och är bra för de varumärken han satsat i. Vi får solceller nu för den girige vill tjäna pengar och visa hur bra det är med solenergi. Han kan sälja. Hade vi inte haft en klimatkris hade den girige kanske skapat den för att underlätta sin satsning på solenergi. Marknadsföring är nödvändig.

Den girige konditorn bakar kakor som säljer. Även om hon själv inte gillar dem. Tycker inte kunderna om bakverken kommer de inte tillbaka utan går till en konkurrent. Ska alla tjäna lika mycket kommer det drabba oss alla eftersom den duktige konditorn inte kommer att prestera efter sin förmåga längre. Det blir en anpassning nedåt istället för en drift uppåt, mot högre höjder och välstånd.

Att både Ayn Rand och Robert Nozick kommit med intressanta teorier kan ingen ta ifrån dem. Jag räknar mig själv som ekologist och liberal och åberopar mig gärna på tänkare från Hobbes och Grotius till Mises, Friedman och Rothbard via Locke, Mill och Adam Smith.

(Läste någonstans att Mises var för att ge stöd åt handikappade. Det kunde också ske vi staten, om jag förstod det rätt, ty det handlar om att vi ska få värdiga liv. Det är därför krediter bör få expandera marknader. Nu finns det många fler aktiviteter som involverar pengar än förr. Den liberala ideologin kan helt enkelt inte sägas vara beroende av en tro på guldmyntfotens överlägsenhet.)

onsdag 10 juli 2019

Är moralen moralisk?

Vissa människor ogillar tankar som förses med etiketter som "moral", "etik", "moralfilosofi". De menar att livet kan göra det svårt för många att handla moraliskt, att följa moralens hårda bud.

Denna inställning avslöjar att den som har den bör just fördjupa sig inom dessa områden, fråga om moralen är moralisk! Detta implicerar att den frågande gör klart för sig vad som menas med moral.

Att moraliska föreställningar inte är absoluta får vi snabbt klarhet i då vi betänker hur olika folk sett och ser på äktenskap och sexualitet.

Jag finner den muslimska inställningen befriande mänsklig om den jämförs med den kristna. Jag menar nu den ursprungliga kristna uppfattningen, inte den västerländska toleransen som kanske kallas kristen av vissa.

Enligt vissa kristna åtminstone är sex bara acceptabelt då ett gift par önskar barn. Här har man distanserat sig långt ifrån Juda som besökte en tempeltärna (och man känner under läsningen sympati med honom, han är mänsklig och judendomen förkastade inte hans handlande).

Muslimer accepterar att äkta par har sex utan att avsikten är att skaffa barn. Inställningen blir än mänskligare då man förstår att en man fick gifta sig med fyra fruar. Det löste problemet med de många krigsänkorna. (Unga killar ska inte gifta sig med flera fruar utan vänta med det tills de blir etablerade och medelålders om de vill följa Profetens sunna.)

Nå, hur ska vi nu se på att två ogifta individer har sex utan att vara gifta? Ett sätt är att anlägga den mänskliga attityden: Det är inte idealet men det bör accepteras då det kan leda till problem av psykisk art om en ung person inte tar chansen när den dyker upp (alla andra gör ju det!). Detta blir något man inte helt gillar men något man accepterar för att sedan andligen arbeta med individernas utveckling.

Under profeten Muhammads tid var slaveriet något som på motsvarande sätt tolererades utan att gillas. Slaveriet var nödvändigt då penningekonomin inte var utbyggd men man såg ett ideal i att inte ha slavar.

Det var tillåtet för en man att ha sex med en kvinnlig slav trots att de inte var gifta. Han kanske hade fått henne som krigsbyte.

Idag är det omoraliskt med slaveri. Att tänka sig att en man skulle få ha sex med en städhjälp eller hushållerska utöver hustrun upplever vissa som mycket provokativt, speciellt kvinnor (antar jag utan att veta säkert).

Den förändring som skett har fått rättsliga följder. Är det inte moraliskt att ha sex med hemhjälp kommer det finnas ett tryck på lagligt förbud. Brottsbeskrivningar som "sexuellt utnyttjande" förekommer. Har inte sharia med nödvändighet förändrats eftersom samhället förändrats? Jag erkänner att jag gissar då jag inte är insatt i saken. Visst önskar vi väl att stening och piskstraff kan försvinna vid äktenskapsbrott. (Men jag försvarar inte äktenskapsbrott.) Sker det tror jag att islam lättare kommer att accepteras av väst. Den hårda och ålderdomliga straffrättsskipningen harmonierar inte med humanismen i Koranen.

Ovanstående kanske framstår som kritiskt mot islam men det är i så fall än mer kritiskt mot kristendomen. Att det ska finnas vägar till andlig utveckling, till höjande, sympatiserar jag med men detaljer kan behöva ändras.

Det grundläggande med andlighet är att acceptera sin ofullkomlighet samt läran om förlåtelse.

Är marknadsaktörernas motiv själviska?

På Youtube såg jag glimtar av en video som rörde Ayn Rands roman "Och världen skälvde".

Huvudpersonen, som jag förstod det, stod åtalad eller inför ett utskott, där han anklagades för att bara ha giriga motiv. "Vad gott kommer ur detta? " tillfrågades han och svarade något i stil med: "Jag erkänner att jag bara handlar av själviskhet men tusen och åter tusen har fått jobb till följd av mitt själviska handlande!"

Vi kan förstå vad Ayn Rand är ute efter. Hon har flytt Sovjetunionen och kommer till ett land befolkat av människor som  bara tänker på sig själva. Det har hon lärt sig av bolsjevikerna och upptäcker nu följderna: att ett på många sätt framgångsrikare samhälle har byggts upp till följd av människors själviskhet.

Frågan är om huvudpersonen är trovärdig. Jag vill hävda att en helt och hållet girig person inte skulle lyckas med sitt företagande.

Utgångspunkten lär vara en vision. Huvudpersonen är naturligtvis det handlande Jaget, den blivande entreprenören. Han ser sig själv utföra en uppgift som efterfrågas. Hur kan den annars vara lönsam? (Vi diskuterar ju inte ideellt arbete här som jag högaktar, Ayn Rand tycks vara av annan mening.) Uppgiften efterfrågas, dvs den gagnar kunder, leverantörer, folk som ska anställas. För att lyckas inser aktören att han måste bygga ett lag. "Jag handlar inte enbart utifrån själviska motiv utan utifrån en önskan att göra nytta! Jag följer nyttoprincipen, ärade utfrågare, och detta företagande jag ägnat mig åt är inte min sologrej. Det är ett teamwork. Förutan mina medarbetare hade det blivit pannkaka av projektet. Jag vill betona att jag både ser till samhällets nytta och till andra individers nytta, dom jag samarbetar med. Vi har bildat bolag, inte för att konkurrera ihjäl varandra, utan för att skydda varandra och sträva mot ett mål som är gagneligt för alla. Jag missunnar inte andra att leva bra liv utan tvärtemot, jag önskar verkligen att alla kan få bra liv! "

Den här personen blir omtyckt och får många personer att samarbeta med. Den renodlat girige upplevs som föga pålitlig. 

Jag har inte läst Ayn Rands roman men känner att jag måste göra det. Jag försökte nämligen själv en gång använda mig av en moralisk domstol (som tankemodell i en berättelse) där vissa dömde sig själva för att motarbeta Mammon inom sig. Var kom den ide'n ifrån? Då jag upplever att jag sedan skoltiden förföljs av folk som vill ändra min politiska uppfattning kan jag inte låta bli att misstänka att man via frimureriets magiska apparater manipulerat med en (ekologistisk) liberal för att få det att framstå som om jag står för motsatsen till Ayn Rand. Det tror jag inte är fallet även om det säkert finns stora skillnader. Vi är bara processer som blir allt öppnare till följd av den tekniska utvecklingen. Andra vill använda oss. Vi påverkas av deras försök. Vad kan vi göra annat än överlämna våra tankar åt Gud den allsmäktige, den vise. Ska jag influeras av andra ska det vara av den gudomliga gnistan djup! 

tisdag 9 juli 2019

Skapar marknader pengar eller pengar marknader?

Det att penningen är ett abstraherat bytesvärde betyder att du kan byta till dig något innan du har något att byta med! Har du inget verkligt att byta med, exempelvis en sak, så kan du låna och byta till dig vad du behöver med abstraherat bytesvärde, pengar.

Att penningen inte är knutet till guld är ingen fara i en väl utbyggd ekonomi. Med så stora lån som är vanliga i vår tid skulle guldmynten minska i värde för varje beviljat lån. Det förhöll sig annorlunda när pengar inte användes vid varje överlåtelse av en vara eller tjänst från en person till en annan.

Om vi jämför två länder, ett med kristet styre och ett annat med muslimskt, ser vi att det kristna landet kan fokusera på framtiden, byta till sig nu med framtida varor medelst penninglån i Fiat-valuta. Lånen expanderar ekonomin. Marknaden blir större.

Det är alltså inte så enkelt som att marknaden skapar pengar utan pengar skapar (större) marknader.

I det kristna landet behövs både eget och främmande kapital för ett nytt projekt. Det muslimska landet kan inte låna (lika smidigt på grund av ränteförbud) , kan inte byta med framtida varor medelst nyskapade pengar lånade till kreditvärdiga företag och projekt. I det muslimska landet måste man i större utsträckning disponera om bruket av företagens och individernas egna kapital. Detta betyder att nyföretagare i det muslimska landet i större utsträckning blir beroende av kapitalstarka medbolagsmän än i det kristna fallet. Företagarens lån består i det muslimska fallet av en annan företagare eller annat företags egna kapital (som kunde ha använts för egen expansion).

En lösning som jag ser det är att den muslimska samhällsmodellen ändras till att acceptera Fiat-valuta och det som kristna i praktiken kallar ränta. På följande sätt: Man ser till att rättslärda finns representerade i bankstyrelserna. Räntan blir en form av zakatuppbörd. Zakat är fattigskatt som muslimer har att betala. Räntan är alltså Zakat. Avdragsgill för den som betalar. Då är den inte omoralisk ur den synvinkeln. Bankerna använder räntan de får in till att stödja fattiga, alltså se till att dessa pengar används som Zakat. En viss summa får naturligtvis gå till administrationskostnader.

Detta gör att penningmängden kan expanderas. Finns det både behov av något och pengar kommer behovet att täckas. Vi behöver solceller. Länder kan investera i detta om de får expandera penningmängden samtidigt. Inflation är en risk men Milton Friedman lärde oss en läxa, gjorde han inte? : Om penningmängden inte expanderar mer än antalet varor och tjänster får vi inte inflation, åtminstone inte av den anledningen att krediter beviljats. Annat som missväxt kan inträffa.

Jag ska erkänna att jag inte känner till hur muslimska länder hanterar utlåning och nyskapande av pengar. Men gäller det att man bokstavligen inte får tjäna pengar på lån uppstår frågan: Hur ska en företagare få pengar om andra bolag (och bankerna) tröttnat på att låta honom skjuta upp betalningarna tills han får pengar?

måndag 8 juli 2019

Marknaden och naturen

I ett samhälle utan stat där marknadskrafterna får verka fritt skulle kanske en grupp människor som startat eller tagit över ett energibolag få för sig att exploatera Niagarafallen för sina syften. Man menar att man kan leverera vad folk vill ha och behöver, energi, genom att ställa Niagarafallen i vattenkraftens tjänst. Dammar m m går att anlägga. Det kommer att ge mycket energi!

Vi ser att Nozicks skyddsorganisationer eller "säkerhetsagenturer" måste antingen tillåta eller förbjuda en önskan att exploatera Niagarafallen för kommersiella syften. Organisationen eller organisationerna kommer på ett naturligt sätt behöva avgöra sådana här tvister. Att överlåta uppgiften till domstolar via prejudikat är bara att ge ifrån sig den normskapande makten, delegera den, till en instans skyddsorganisationen menar bör kunna utföra uppgiften bäst. Det blir likväl en uppgift för minimalstaten.

Ett annat exempel är mannen som pratade med elefanter i Afrika. Dessa hade förlorat sin matriark, den ledande honan. En följd blev att de inte respekterade några stängsel eller annat som begränsade deras frihet. Kom de utanför reservatet sköts de. Då de inte alltid dog av detta blev skadorna större eftersom de blev aggressivare av att ha skjutna medlemmar i flocken. De gick barsarkagång och blev ett stort problem.

En naturvårdare kontrakterades och man sa till honom att elefanterna fick en chans till. Höll de sig inom ett visst reservat skulle de få leva. Gick de utanför detta skulle de komma att skjutas av befolkningen i området.

Naturvårdaren ställde sig att prata med elefanterna. Han trodde inte de skulle förstå bokstavligen vad han sa men av tonfall m m uppfatta att han ville dem väl och att fara väntade om de gick utanför reservatet. Elefanterna förstod vad naturvårdaren menade. De t o m slöt upp vid hans hus för att ta avsked av honom då han femton år senare lämnade jordelivet.

Den här historien berör också något Nozicks skyddsorganisationer eller minimalstaten måste ta ställning till. "Varför ska vi inte ta hänsyn till elefanternas intressen eller av att bevara Niagarafallen orörda bara för att en filosof, Robert Nozick, sagt att det vore omoraliskt? Vi kan tänka själva och anser att vårt handlande bygger på att vi tagit moraliska hänsyn som Robert Nozick inte velat beakta av olika skäl! Vi kan till och med tänka oss att höja skatten för att lyckas med vår uppgift!"

Det är för oss uppenbart att Marknaden begränsas av skyddsorganisationen, minimalstaten, i det avseendet att marknadsaktörerna inte får göra vad som helst. Ska bolag exploatera naturtillgångar, vilket de måste, begränsas valmängden av beslut att skydda vissa områden som de i exemplen ovan. Men Marknaden byggs också upp av regler. Är dessa förnuftiga kommer Marknaden att fungera bättre av dem. Så uppstod exempelvis en rätt att handla på kredit för köpmän som besökte marknaderna i Amsterdam och Brygge m fl. Dessa regler skapades av marknaderna själva men det att notera är att de kom att bli delar av staternas rättsordning.

tisdag 2 juli 2019

Religionens roll och mening

För mig tycks det uppenbart att religionens roll är att forma framtiden med nuet som grund. Religionernas framväxt visar hur människan spridit sig på Jorden och utvecklat olika formella trosföreställningar för att inte leva i kaos, för att ta nästa steg framåt mot en lite högre nivå.

För individen gäller att läsningen av heliga texter strukturerar och höjer hjärnfrekvenserna, en process som står meditationen nära. Båda har andliga belöningar.

Just det att religionen innehållit ett element av skuldavskrivning, av syndernas förlåtelse, innebär flexibilitet, smidighet. Din synd blir en del av den religiösa ekonomin. Prästen får ett värde som administratör då ditt slaktoffer ska föras fram, om du levde innan Jesus i Israel eller Juda rike, eller för att på annat sätt guida dig vidare, framåt och uppåt, om du lever vid andra Rums- och Tidskoordinata.

Vad som på Jesu tid rörde individ och nation gäller idag också folk och värld. Vi ser att vi förs framåt och uppåt om vi accepterar att det utöver den första uppenbarelsen av Messias, i form av Jesus, finns en andra i form av Baha'u'llah!

Det ligger mycket i vad en ledande amerikansk baha'i, William Henry Randall, har sagt: att Baha'i egentligen inte är en ny religion utan att nytt tillstånd som enar religionerna (på ett särskilt sätt). Det var möjligt att exempelvis vara både kristen och baha'i.

Läser man om de olika religionerna är det logiskt att se att religionerna fortfarande har något att ge, men att vårt religiösa tänkande måste föras framåt och uppåt för att de olika religionerna ska komma ur det trassel av konflikter ett tänkande kan innebära som inte ser att Messias kommit tillbaka, på Jorden den här gången också. Folk behöver inte lämna sina gamla religioner utan får istället en sund grund för dem, en grund för framtiden och Rymdåldern.