Studerar man den nationalekonomiska litteraturen med ett uns vakenhet dröjer det inte länge, tror jag, förrän man inser att ett ökat byggande kan äga rum utan prishöjningar (kommande hyreshöjningar) genom att utländska firmor får användas som underentrepenörer vid byggen. Genom att fler händer sysselsätts i byggbranschen kommer de svenska byggnadsarbetarna ha en god arbetsmarknad, en framtid med jobb, medan de kan bli arbetslösa om man säger nej till utländska kollegor genom att högkonjunkturen då kommer att trissa upp priserna så att der blir för dyrt att bygga. Byggen läggs i malpåse.
Vem vinner på att byggen läggs i malpåse? Vilka får jobb av enbart en arkitektritning? Gagnar det de svenska byggnadsarbetarna?
Motståndet mot utländska firmor kombineras olyckligtvis ofta med ett allmänt motstånd mot EU. Då får vi inte det större utbudet av grönsaker m m. De lägre priser vi fått talar man inte om. Den horisontella integrationens fördelar uteblir, dvs kapital i samma bransch kommer inte länkas samman till starkare slagstyrkor med förmåga att parera framtida vindar utan det blir svagare aktörer som finns kvar, aktörer som kan blåsa omkull då det blåser hårt nästa gång.
En horisontell integration är ett sätt att möta framtiden. Kan bolag gå samman kan de vara verksamma i flera länder istället för att de ska konkurrera ihjäl varandra. De står starkare på marknaden. De kan rationalisera agerandet inom branschen. De tillför varandra kapital. Kapital som inte är lånat kapital.
Ska den horisontella integrationen utebli kommer kapitaltillförseln bli mindre. En svagare aktör får förlita sig på sin mindre summa eget kapital. Då blir det relativt sett dyrare att låna, ty kreditvärdigheten minskar.
Om man utöver detta säger nej till sänkt bolagsskatt utan väljer att höja den istället, något många bankfiender tycks vilja, blir företagen än mindre kreditvärdiga. De ska i detta försvagade tillstånd klara sig med en mindre mängd lånat kapital från bankerna som dessa bankfientliga krafter vill omorganisera och försvaga, på sikt förstatliga.
Bristen på ekonomiska insikter och av en seriös analys riskerar att sätta hela Sveriges ekonomiska framtid på spel.
Samtidigt spelar dessa krafter gärna på ett missnöje mellan olika grupper. Det säger sig självt att det missnöjet kommer att öka om man så medvetet, eller omedvetet, går in för att försvaga den ekonomiska basen för svensk välfärd och svenskt välstånd.
