Den som förespråkar en ordning med fria val behöver därför inte mena att allt ska vara föremål för fri prissättning. Torget är en bild för marknaden som ofta användes för att illustrera samband mellan utbud och efterfrågan. På torget säljer man bl a gurkor och förhållandet mellan antalet sålda gurkor och antalet efterfrågade gurkor bestämmer priset.
På en marknad, som under ett evenemang kallat "marknadsdagar", träffas säljare och köpare under en eller ett par dagar för att sedan skiljas åt. Det fanns marknader i Antwerpen och Brygge m fl platser. Marknadens ekonomi gav marknadsekonomin dess namn.
På en marknad kunde allt möjligt säljas. Kläder, boskap, hantverksprodukter, importvaror som kryddor och siden. Men knappast sjukvårdstjänster.
Vi kan alltså göra en åtskillnad mellan sådant vi anser kunna vara föremål för fri prissättning och sådant vi inte vill ska prissättas på ett sådant sätt. Det vi vill undanta fri prissättning är ofta sådant som vi menar alla bör få del av. Dit hör sjukvård och undervisning.
När vi idag i viss utsträckning har en marknad för utbildningstjänster är det dock ingen fri prissättning. Skolpengen finns för att alla ska ha en rätt att välja vilken skola man ska gå i. Alternativ skapas till den offentliga skolan. Bara för att en skola är offentlig måste den inte vara bäst. Man kan ha olika uppfattning om saker och ting. Det är inte mer än rätt att eleverna och deras föräldrar ges en vidare rätt att välja än den som kan förmedlas av den offentliga sektorn.
Nobelpristagaren och ekonomen James Buchanan har påståtts vara nyliberal. Men han lämnade aldrig det statliga Chicagouniversitet vid vilket han var anställd. Fria val möjliggör alternativ som är statliga.
Privat vård utan obligatorisk allmän försäkring tenderar att bli dyr. Det är kvalificerade tjänster som säljes. Insatserna som görs är dyra. Ska detta vara föremål för prissättning på samma sätt som gurkor eller sportbilar kan följderna bli allt annat än önskade. Priset skulle kunna bli mycket högt för tekniskt avancerade åtgärder, med följd att bara rika kan betala dem. Och då de har pengar och priset är fritt kommer vårdgivaren att lägga på lite extra, eftersom det råder osäkerhet rörande framtiden. Kommer fler att vilja köpa dessa tjänster?
För de fattiga lär en helt fri prissättning innebära att de kanske får vård. Men hur god kommer lågprisalternativet inom vården att vara?
Privata alternativ är bra som alternativ. Men vård och skola är områden där den fria prissättningens mekanismer inte kan vara allenarådande. Det fordras en balans sådan att alla kan ges vård och utbildning.
Det är en annan sak att prissättningen av sådant som sjukhus och skolor nyttjar kan ske enligt den fria prissättningens principer. Sålunda säljes gasbindor, rengöringsvätskor, skalpeller, tråd m m på ett sätt som bestäms av utbud och efterfrågan. Detta är till gagn för sjukhusen! Sjukhusadministrationen kan ju köpa in i så stora partier att man får de fördelar storköpen innebär: ett lägre styckpris.
Nationalekonomer menar att även ekonomin i USA är en blandekonomi ("mixed economy"). Det är inte fråga om ren marknadsekonomi. Det finns inslag av vad som kan kallas "förvaltningsekonomi". Som då man ifrån politiskt håll bestämmer om en prisbildning som innebär att ett pris ligger fast och inte blir föremål för de fluktuationer som blir följden då utbud och efterfrågan direkt bestämmer priset.
Den vård och den undervisning som ges vid torget är väl av det slag man inte betalar för. Det är en lärdom av det djupare slaget, en sådan en sufi kan ta åt sig.
