Robotar och datorer gör mycket som människor gjort förut. Varor produceras i större skala än tidigare. Robotarnas betydelse väntas bara att öka och öka. Datoriseringen tilltar.
Detta borde vara gott för mänskligheten. Men det kommer inte vara gott utan skapa ekonomiska kriser för breda grupper om inte människor i allmänhet får del av datorernas och robotarnas arbete. Kan så ske kommer en efterfrågan att kunna upprätthållas.
Basinkomsten eller, med ett annat ord, medborgarlönen kan vara en del av lösningen här.
Precis som ansvariga politiker m fl sett ett behov av en centralbank för att värna penningvärdet skulle en Basbank kunna inrättas för att värna människovärdet. Idag kan Försäkringskassan anklaga en sjukskriven människa för bedrägeri om denna arbetar, kanske med att hugga ved på tomten. Det blir en byråkratisk fråga och i slutändan en fråga om juridisk terminologi huruvida försäkringstagaren som hugger ved agerat bedrägligt eller inte.
Är det gagneligt för hälsan att inte få hugga ved? Ska försäkringstagaren vara sängliggande istället?
Det hör dock till saken att Försäkringskassan kan anklaga försäkringstagaren för bedrägeri om Försäkringskassan menar att försäkringstagaren inte behöver vara till sängs så länge!
Finns en basinkomst är det upp till var och en om man arbetar då man är sjuk eller inte. Folk får då känna efter, kanske fråga andra (frivilligt) vad som är bra att göra för att bli frisk då man är sjuk.
Människor som får lämna fabriksgolven för att robotar tar över borde få del av den vinst robotiseringen innebär för hela samhället. Först om så sker torde den nya tekniken leda till ett bättre samhälle i morgon.
En basinkomst måste dock finansieras. Den ska ersätta försäkringsersättningar och blir på något sätt den mest allmänna försäkring man kan tänka sig. Tekniskt skulle den kanske kunna skapas som en kredit. Basbanken, som väl förmodligen kommer att vara statlig men fristående, precis som Riksbanken, betalar ut basinkomsten en gång i månaden och får sedan medel till sig ur produktion och konsumtion.
Det som idag är sociala avgifter kommer att gå till Basbanken. Dessa avgifter är något som grundas på produktionen, på den lön som betalas ut. Vi kan teoretiskt tänka oss att det blir en avgift på robotarna, en avgift som går till människor som kunde ha arbetat där. En annan källa till basinkomsten kan utgöras av konsumtionen, momsen med andra ord.
Poängen är att inte beskatta hårdare än nödvändigt, att få ett fungerande system med pengar i omsättning.
Den som menar att en ordning utan skatter och avgifter och utan lån är bättre, mer ekonomisk, vet inte vad ekonomi handlar om. Bara för att en skatt finns eller en avgift finns eller en kredit existerar måste inte ekonomin bli sämre än utan. Tvärtom kan motsatsen bli fallet. Om följden av att dessa storheter existerar och det sätt på vilka de existerar blir en stabilare ekonomi.
En stabil ekonomi är en ekonomi att investera i.
