Människor vänder sig emot bankernas skapande av pengar ur luft och säger sig vilja ha ett humanistiskt samhälle. Man undrar varför bankerna blir föremål för just denna form av kritik. Det är ju en sak att vända sig emot lån ställda utan säkerhet eller utan granskning av låntagarens kreditvärdighet. Kan bankerna skapa pengar "ur luften" i ett samhälle med låg inflation och ganska låg arbetslöshet borde den naturliga inställningen vara en annan:
Kan pengar skapas på ett sådant sätt att vi kan få ett högproduktivt samhälle utan att alla behöver arbeta? Kan medborgarna få en inkomst utan att de måste lönearbeta för denna? Hur ska detta kunna ske utan inflation eller andra skadeverkningar på ekonomin? Vilka kanaler ska pengaflödena vandra genom?
Att en bank ger en låntagare pengar mot att denne lovar att betala tillbaka beloppet plus ränta är en innovation som tillsammans med personlig ansvarsfrihet för bolagsmän har skapat våra moderna samhällen och dess välfärd.
Jag hör ingen invända emot att bolag kan bildas, aktiebolag, som inte innebär att ägarna av bolaget personligen är ansvariga för bolagets skulder. Det är aktiebolaget som förbinder sig till det ena eller det andra, inte dess ägare. Visserligen förekommer att företagare får gå i borgen för bolagets skuld, men det rör inte de stora bolagen, bolag där inte alla är personligen med om att driva verksamheten.
Också förhållandet att en börs skapades, att en delägare alltså kan sälja sin andel av företaget, har betytt mycket för utvecklingen.
De som vänder sig emot bankernas pengaskapande verksamhet påminner mycket om den s k rättsrealistiska eller rättsnihilistiska skolan inom rättsfilosofin. Dessa förnekade att rätten existerade. En sådan lära kan göra folk kriminella. Kanske inte så konstigt att det var just innan andra världskriget och dess fasor som detta rättsförnekande tänkande härjade som värst, likt en svårstoppad sjukdom. Men nu har ett större realistiskt tänkande blivit vanligt bland rättsfilosofer och jurister. Jag bara hoppas att man omtalar den s k rättsrealistiska skolan som just "den så kallat rättsrealistiska skolan".
Den som dömdes till fängelse fick nog tusan lära sig att rätten existerade alltid! Vad tjänade det till om domaren satt och inbillade sig att rätten bara var en föreställning i våra huvuden, när den dömde med sitt liv kunde falsifiera en sådan bisarr åsikt!
Nej, vi ska glädjas att pengarna kan komma till genom krediter, men det är inte ur tomma intet. Det är inte trollkonster. Det är för att rätten, det juridiska systemet, gör ett sådant positionerande möjligt. Rättsekonomer har sagt att ekonomi är överlåtelser av rättigheter. När du handlar utför du ett antal rättsliga positioner. Bryter du mot trafikreglerna signalerar detta åt polis att du kan få en ordningsbot e dyl. När du vandrar in i butiken signaleras det godkänt enligt lagen om du är ordentligt klädd, relativt sett (dvs lagenligt klädd). Att du beter dig som en kund förväntas bete sig. Inte välter omkull lådor med frukt och grönt utan plockar varor ned i en varukorg eller varuvagn för att sedan gå mot kassan. Allt du gör i butiken är laddat av betydelse. Så är också bankernas så kallade skapande av pengar. Det är en alltför stor skuldsättning man ska akta sig för. Problemet ligger väl inte här hos bankerna, ty gör de en god kreditvärdering och inte spekulerar oansvarigt är det andra som har att agera för att manipulera variablerna.
För att det inte ska bli en bubbla på fastighetsmarknaden bör politiker och andra agera för att öka utbudet. Om så inte sker får man en känsla av att beslutsfattarna antingen är okänsliga för signalerna eller ägnar sig åt spekulation. De vill inte fatta beslut om att öka bostadsbyggandet så att priserna kan sluta stiga för att en balans skapas mellan utbud och efterfrågan. Istället får priserna stiga. Med stor efterfrågan på bostäder exempelvis i Stockholmstrakten kommer behovet av lån vara stort. Folk lånar för att kunna köpa. Ju mer du skuldsätter dig desto bättre blir din köpkraft på bostadsmarknaden. Till en viss gräns.
När bubblan spricker är det knappast bankernas fel. Det är väl inte bankerna som ligger bakom att det inte byggs. Skulle så vara fallet är de naturligtvis delansvariga.
Den centrala framtidsfrågan är: Hur ska vi få pengar om datorer och robotar kan utföra allt mer? Skulle pengar kunna skapas på ett sådant sätt, eller distribueras, så att folk kan klara sig utan att alla arbetar? Kommer basinkomsten kunna bli en grundtrygghet som gör att arbetsgivarna slipper dansa runt LAS utan istället kan sälja och köpa arbete utefter ett äkta behov av utfört arbete?
