tisdag 25 februari 2014

Bankerna och statens viktiga roll

Innan jag tar upp vad som bör vara statens roll anger jag något av bakgrunden:

Om du är en företagare och inte kan låna mot ränta riskerar du att inte få låna alls. Då får vi inte en ekonomisk aktivitet som relativt enkelt kan uppstå om bankernas kreditskapande verksamhet får generera medel, pengar, för ekonomin. För små som stora företag.

Om ränta inte tillåtes och du tvingas förlita dig på en intressent som delar vinsten med dig men som inte kräver något av dig vid förlust, bör du betänka att denna intressent får dig i ett fast grepp. Det kan låta fint att dela vinst och förlust, men om det är detta du vill borde ni ha blivit bolagsmän från början. Om du nu fått pengar och resultatet blir sämre än väntat, vem är då boss för firman? Du eller den intressent som satsat pengar i din verksamhet?

Får du låna mot ränta kommer du att ha banken som intressent. Den vill naturligtvis att du ska betala tillbaka vad du lånat plus priset för lånet, räntan.

För att räntan, priset för lån, ska hållas låg finns en Riksbank som värnar penningvärdet. De kan höja eller sänka räntan eller låta bli att göra något alls. Den som satt sig in i saken förstår att Riksbanken bör vara oberoende.

De som menar att Riksbankens oberoende är ett hot mot den parlamentariska demokratin bör då också mena att det är ett hot mot den parlamentariska demokratin om vi inte får bestämma färgen på dina morgontofflor.

Vi har i demokratisk ordning bestämt att en instans, en centralbank, ska värna penningen. Men det betyder ju inte att staten uttömt sitt handlingsutrymme!

Staten har en mycket viktig roll då ekonomin går sämre. Då blir det färre lån eftersom färre bedöms kreditvärdiga. För att kompensera detta måste staten använda vad den lagrat under goda tider. Genom att göra så tillförs ekonomin kapital. Minskad penningmängd genererad av bankerna balanseras något av att staten använder "överskottsmedel". Genom att byggen, anläggningsarbeten e dyl sätts i gång medelst dessa pengar kommer fler hållas sysselsatta än annars. Det blir också billigare att påbörja det som anses nödvändigt då ekonomin är lite sämre än att göra det under högkonjunktur. Dock kan det byggas mer och mer även i goda tider om företagen får använda sig av utländska underleverantörer.

Jag kan konstatera att bankfienderna inte bara vill begränsa bankernas roll i ekonomin utan det är ifrån det hållet som kritik mot överskottsmålen höjs. Håller inte staten överskottsmålen blir Sverige rankat lägre i kredithänseende och lån utomlands blir dyrare.

Får de som vandrat vilse i tanken och kritiserar bankerna och staten då de tänkt och handlat rätt makt i landet, ja, då ser vi hur de mörka molnen hopar sig på himlen.

Låt oss slippa det ovädret!