Det finns ett Ludwig von Mises-institut i Sverige som inte vill att det ska finnas stater. Det ska inte längre finnas annat än privata initiativ. Man har en vetenskap som kallas "praxeologi" och som inte bör förväxlas med norska sjuksköterskors gren med samma namn.
Praxeologi ska vara läran om mänskligt handlande, en vetenskap. Men det som mest kännetecknar denna vetenskapsgren tycks vara att man inte kan diskutera öppet vad som utgör mänskligt handlande utan man har en serie dogmer som är fastslagna. Istället för foskning har man debatter.
Dock är man inte så dogmatiska att man slaviskt följer sin läromästare. Det som i mycket var en konstruktiv kritik mot en allt för stark tro på staten, som bland annat tog sig uttryck i tron att medelst politiska beslut tro sig kunna styra marknaden i strid med dess utbud- och efterfrågesignaler, har blivit något helt annat då man inte vill ha en stat. Vi blir då de stora företagens slavar. Istället för att företagen tjänar oss kommer vi att stå med mössan i hand utan rättigheter. Så blir den utan en stat då det är staten som bär upp rätten. Utan stat har vi ingen rättsordning. Individen får sin säkerhet till person och egendom till följd av att det finns lagar. Ett statslöst samhälle fungerar bara om det finns en stark teokratisk överbyggnad. Då blir kyrkan staten. Den valfrihet vi så månat om blir en dröm som bleknar bort om vi inte får välja mellan olika kyrkor och religioner. Om det inte finns en stat.
Det kommersiella är inte en religion. Även i tider utan frihet har det funnits handel. Vi menar väl att denna kan tillväxa och gå människors behov till mötes om det får finnas frihet mellan olika alternativ. Det är en gradvis process över flera generationer sådan att det är inom EU och motsvarande som marknaderna harmoniseras. Bankerna har vuxit ifrån häradsbanker till landskapsbanker och har nu nått fasen att vara nationella och i vissa fall har de sprängt nationsgränserna. I framtiden får vi kanske kommersiella världsbanker, inte att förväxla med Världsbanken. Banker som uppstår då det finns ett behov av dem i den internationella handeln och som lär bildas medelst en fusion av flera regionala banker eller medelst uppköp.
En gemensam valuta kan kännas mindre angelägen idag men den dagen kommer, tror jag, då vi har en gemensam valuta. En gemensam marknad med frihet för individerna att göra olika val kommer naturligtvis att innebära att företag integreras horisontellt, vilket lär förbilliga varorna, möjliggöra en mer rationell hushållning med resurser. En följd av detta är ett krav på harmonisering av lagstiftningen och av krav på teknisk prestanda.
Det ska bli omval till parlamentet, extraval kallas det visst. Både ekonomi och ekologi har att uppmärksammas. En bolagsvänlig inställning har alltså att kombineras med en inriktning sådan att tillväxten kanaliseras i sunda banor. Det som sias om att jobben skulle bli färre med grönt inflytande tror jag inte på. Inte om det är ett grönt inflytande som kombineras med en bolagsvänlig inställning och med insikten om att EU behövs, inte bara för medlemsländerna utan också som samarbetspartners med andra regionala organisationer i världen. Att se detta splittras upp i små puttenuttiga enheter som inte kan hantera de faror världen står inför vore djupt olyckligt.
