onsdag 18 mars 2015

Teologisk hedonism ingen orimlighet

Vissa människor vill göra en stark åtskillnad mellan materlialism å ena sidan och andlighet å den andra. Kanske har vissa gnostiska riktningars inställning betytt mer än man kan ana för åtskillnaden som görs mellan det materiella och det andliga.

Hedonismen är en uppfattning som förknippas med det materialistiska lägret. Dock går det inte att se på saken på ett fyrkantigt vis att man sätter det materiella och det andliga i en motsatsställning till varandra. I stället bör man i sann panteistisk anda hävda att allt är ett, alltså att också det materiella är gott! Det är en annan sak att asketism kan vara en metod för att höja sig upp ur de låga gropar man lätt kan hamna i om man ocensurerat ger utlopp för en materialistisk livsstil. Asketismen blir ett av flera instrument för att utveckla sig själv, alltså inte för att förneka det materiella i sig. Om målet med livet är rent fysiska, kroppsliga, materiella lär tidpunkten för allvarliga frustrationers inträde komma snabbt samtidigt som läran om avtagande gränsnytta lär oss att ju mer vi har av en sak desto mindre värderar vi den. Det materiella kan alltså inte vara en rak väg uppåt. Det är en väg som beskriver en omvänd U-kurva istället. Har man ingentig är det trevligt att äga, men ju mer man äger desto större risker löper man till följd av ägandet. Kurvan börjar planas ut där uppe på toppen för att sedan falla brant nedåt mot alkoholism och vällevnadssjukdomar.

Den impotente kan intyga att den mycket kroppsliga sexuella lyckan kan vara något helt annat, något förbundet med frustration, prestationskrav och misslyckanden. Det som betraktas som libertinens hedonistiska väg kan alltså leda någon annanstans än till ett lyckotillstånd.

Maslows behovspyramid kommer vi lätt att tänka på då vi begrundar vad som ger oss lycka, speciellt om vi är bekanta med uppfattningen att ju mer man har av en sak desto lägre värderar man varje enskilt exemplar. Det är detta fenomen som ger oss lägre styckpriser med större serier. Upp till en viss punkt, den då nya maskiner måste köpas eller ett skift till skapas för att utbudet ska kunna möta efterfrågan. Behovet av ökade investeringar blir en ny storhet att ta in i bedömningen. Men nog om det nu!

Den som gått uppför Maslows behovspyramid och som alltså ätit, druckit, klätt sig, läst m m kommer en dag att stå allra överst på behovspyramiden. På den punkten kommer andlig visdom att ge lycka åt individen. Det handlar inte bara om att få behovet av att läsa tillfredsställt. Nej, den hedonistiska principen är nu riktad mot något annat, mot något som ger stor lycka för de som upplever den, som förberett sig för vad som kan komma på denna nivå. Lyckan den får som reciterar heliga texter eller begrundar Guds underbara namn är av ett annat slag än den fysiska behovstillfredsställelsens väg till lycka. Men det är likväl en väg till lycka, vilket betyder att vi kan tala om en teologisk hedonism, något som var syftet att lyfta fram med denna bloggpost.