Ayn Rand

Det kanske inte var så fint av mig att i ett tidigare inlägg föreslå andra formuleringar åt Ayn Rands huvudperson. En välvilligare tolkning är naturligtvis att giriga personer kan vara charmiga och ha lätt för att förföra folk till att agera för dem. De är också smarta att ge folk något de vet att de behöver. Om detta är renodlad girighet eller en självisk person som gärna ger åt andra, så länge de gagnar hans sak, för att han genuint tänker på dem är en bedömningssak.

Vad Ayn Rand vill säga är att det rent objektivt förhåller sig som så att OM du tänker på dig själv och vill ha mycket, ja, då kommer du med nödvändighet att ge mycket. Även om den girige bara tänker på sig själv så måste det te sig som om han också tänker på andra. Vi ser här hur marknadsmekanismerna arbetar! Det är systemet som genererar det goda! Den girige vill bara ha mer och mer. Systemet förhindrar att så blir fallet. Den girige kan inte bara samla åt sig själv. Vill han ha ett konstverk måste han köpa det om han inte får det. Vi ser att marknadsekonomin förutsätter regler. Det är för denna fördelnings skull marknadsekonomin kunnat bli så framgångsrik. Det måste finnas ett regelverk som ser till att de  giriga inte bekrigar varandra med ojusta medel eller dumpar Marknaden genom att strunta i naturen eller arbetarnas intressen. Vi måste också tänka på ekonomin i ett längre perspektiv. Men den girige entreprenören är gagnelig här med, vet att det gagnar hans sak. Det ger goodwill och är bra för de varumärken han satsat i. Vi får solceller nu för den girige vill tjäna pengar och visa hur bra det är med solenergi. Han kan sälja. Hade vi inte haft en klimatkris hade den girige kanske skapat den för att underlätta sin satsning på solenergi. Marknadsföring är nödvändig.

Den girige konditorn bakar kakor som säljer. Även om hon själv inte gillar dem. Tycker inte kunderna om bakverken kommer de inte tillbaka utan går till en konkurrent. Ska alla tjäna lika mycket kommer det drabba oss alla eftersom den duktige konditorn inte kommer att prestera efter sin förmåga längre. Det blir en anpassning nedåt istället för en drift uppåt, mot högre höjder och välstånd.

Att både Ayn Rand och Robert Nozick kommit med intressanta teorier kan ingen ta ifrån dem. Jag räknar mig själv som ekologist och liberal och åberopar mig gärna på tänkare från Hobbes och Grotius till Mises, Friedman och Rothbard via Locke, Mill och Adam Smith.

(Läste någonstans att Mises var för att ge stöd åt handikappade. Det kunde också ske vi staten, om jag förstod det rätt, ty det handlar om att vi ska få värdiga liv. Det är därför krediter bör få expandera marknader. Nu finns det många fler aktiviteter som involverar pengar än förr. Den liberala ideologin kan helt enkelt inte sägas vara beroende av en tro på guldmyntfotens överlägsenhet.)

Är moralen moralisk?

Vissa människor ogillar tankar som förses med etiketter som "moral", "etik", "moralfilosofi". De menar att livet kan göra det svårt för många att handla moraliskt, att följa moralens hårda bud.

Denna inställning avslöjar att den som har den bör just fördjupa sig inom dessa områden, fråga om moralen är moralisk! Detta implicerar att den frågande gör klart för sig vad som menas med moral.

Att moraliska föreställningar inte är absoluta får vi snabbt klarhet i då vi betänker hur olika folk sett och ser på äktenskap och sexualitet.

Jag finner den muslimska inställningen befriande mänsklig om den jämförs med den kristna. Jag menar nu den ursprungliga kristna uppfattningen, inte den västerländska toleransen som kanske kallas kristen av vissa.

Enligt vissa kristna åtminstone är sex bara acceptabelt då ett gift par önskar barn. Här har man distanserat sig långt ifrån Juda som besökte en tempeltärna (och man känner under läsningen sympati med honom, han är mänsklig och judendomen förkastade inte hans handlande).

Muslimer accepterar att äkta par har sex utan att avsikten är att skaffa barn. Inställningen blir än mänskligare då man förstår att en man fick gifta sig med fyra fruar. Det löste problemet med de många krigsänkorna. (Unga killar ska inte gifta sig med flera fruar utan vänta med det tills de blir etablerade och medelålders om de vill följa Profetens sunna.)

Nå, hur ska vi nu se på att två ogifta individer har sex utan att vara gifta? Ett sätt är att anlägga den mänskliga attityden: Det är inte idealet men det bör accepteras då det kan leda till problem av psykisk art om en ung person inte tar chansen när den dyker upp (alla andra gör ju det!). Detta blir något man inte helt gillar men något man accepterar för att sedan andligen arbeta med individernas utveckling.

Under profeten Muhammads tid var slaveriet något som på motsvarande sätt tolererades utan att gillas. Slaveriet var nödvändigt då penningekonomin inte var utbyggd men man såg ett ideal i att inte ha slavar.

Det var tillåtet för en man att ha sex med en kvinnlig slav trots att de inte var gifta. Han kanske hade fått henne som krigsbyte.

Idag är det omoraliskt med slaveri. Att tänka sig att en man skulle få ha sex med en städhjälp eller hushållerska utöver hustrun upplever vissa som mycket provokativt, speciellt kvinnor (antar jag utan att veta säkert).

Den förändring som skett har fått rättsliga följder. Är det inte moraliskt att ha sex med hemhjälp kommer det finnas ett tryck på lagligt förbud. Brottsbeskrivningar som "sexuellt utnyttjande" förekommer. Har inte sharia med nödvändighet förändrats eftersom samhället förändrats? Jag erkänner att jag gissar då jag inte är insatt i saken. Visst önskar vi väl att stening och piskstraff kan försvinna vid äktenskapsbrott. (Men jag försvarar inte äktenskapsbrott.) Sker det tror jag att islam lättare kommer att accepteras av väst. Den hårda och ålderdomliga straffrättsskipningen harmonierar inte med humanismen i Koranen.

Ovanstående kanske framstår som kritiskt mot islam men det är i så fall än mer kritiskt mot kristendomen. Att det ska finnas vägar till andlig utveckling, till höjande, sympatiserar jag med men detaljer kan behöva ändras.

Det grundläggande med andlighet är att acceptera sin ofullkomlighet samt läran om förlåtelse.

Är marknadsaktörernas motiv själviska?

På Youtube såg jag glimtar av en video som rörde Ayn Rands roman "Och världen skälvde".

Huvudpersonen, som jag förstod det, stod åtalad eller inför ett utskott, där han anklagades för att bara ha giriga motiv. "Vad gott kommer ur detta? " tillfrågades han och svarade något i stil med: "Jag erkänner att jag bara handlar av själviskhet men tusen och åter tusen har fått jobb till följd av mitt själviska handlande!"

Vi kan förstå vad Ayn Rand är ute efter. Hon har flytt Sovjetunionen och kommer till ett land befolkat av människor som  bara tänker på sig själva. Det har hon lärt sig av bolsjevikerna och upptäcker nu följderna: att ett på många sätt framgångsrikare samhälle har byggts upp till följd av människors själviskhet.

Frågan är om huvudpersonen är trovärdig. Jag vill hävda att en helt och hållet girig person inte skulle lyckas med sitt företagande.

Utgångspunkten lär vara en vision. Huvudpersonen är naturligtvis det handlande Jaget, den blivande entreprenören. Han ser sig själv utföra en uppgift som efterfrågas. Hur kan den annars vara lönsam? (Vi diskuterar ju inte ideellt arbete här som jag högaktar, Ayn Rand tycks vara av annan mening.) Uppgiften efterfrågas, dvs den gagnar kunder, leverantörer, folk som ska anställas. För att lyckas inser aktören att han måste bygga ett lag. "Jag handlar inte enbart utifrån själviska motiv utan utifrån en önskan att göra nytta! Jag följer nyttoprincipen, ärade utfrågare, och detta företagande jag ägnat mig åt är inte min sologrej. Det är ett teamwork. Förutan mina medarbetare hade det blivit pannkaka av projektet. Jag vill betona att jag både ser till samhällets nytta och till andra individers nytta, dom jag samarbetar med. Vi har bildat bolag, inte för att konkurrera ihjäl varandra, utan för att skydda varandra och sträva mot ett mål som är gagneligt för alla. Jag missunnar inte andra att leva bra liv utan tvärtemot, jag önskar verkligen att alla kan få bra liv! "

Den här personen blir omtyckt och får många personer att samarbeta med. Den renodlat girige upplevs som föga pålitlig. 

Jag har inte läst Ayn Rands roman men känner att jag måste göra det. Jag försökte nämligen själv en gång använda mig av en moralisk domstol (som tankemodell i en berättelse) där vissa dömde sig själva för att motarbeta Mammon inom sig. Var kom den ide'n ifrån? Då jag upplever att jag sedan skoltiden förföljs av folk som vill ändra min politiska uppfattning kan jag inte låta bli att misstänka att man via frimureriets magiska apparater manipulerat med en (ekologistisk) liberal för att få det att framstå som om jag står för motsatsen till Ayn Rand. Det tror jag inte är fallet även om det säkert finns stora skillnader. Vi är bara processer som blir allt öppnare till följd av den tekniska utvecklingen. Andra vill använda oss. Vi påverkas av deras försök. Vad kan vi göra annat än överlämna våra tankar åt Gud den allsmäktige, den vise. Ska jag influeras av andra ska det vara av den gudomliga gnistan djup! 

Skapar marknader pengar eller pengar marknader?

Det att penningen är ett abstraherat bytesvärde betyder att du kan byta till dig något innan du har något att byta med! Har du inget verkligt att byta med, exempelvis en sak, så kan du låna och byta till dig vad du behöver med abstraherat bytesvärde, pengar.

Att penningen inte är knutet till guld är ingen fara i en väl utbyggd ekonomi. Med så stora lån som är vanliga i vår tid skulle guldmynten minska i värde för varje beviljat lån. Det förhöll sig annorlunda när pengar inte användes vid varje överlåtelse av en vara eller tjänst från en person till en annan.

Om vi jämför två länder, ett med kristet styre och ett annat med muslimskt, ser vi att det kristna landet kan fokusera på framtiden, byta till sig nu med framtida varor medelst penninglån i Fiat-valuta. Lånen expanderar ekonomin. Marknaden blir större.

Det är alltså inte så enkelt som att marknaden skapar pengar utan pengar skapar (större) marknader.

I det kristna landet behövs både eget och främmande kapital för ett nytt projekt. Det muslimska landet kan inte låna (lika smidigt på grund av ränteförbud) , kan inte byta med framtida varor medelst nyskapade pengar lånade till kreditvärdiga företag och projekt. I det muslimska landet måste man i större utsträckning disponera om bruket av företagens och individernas egna kapital. Detta betyder att nyföretagare i det muslimska landet i större utsträckning blir beroende av kapitalstarka medbolagsmän än i det kristna fallet. Företagarens lån består i det muslimska fallet av en annan företagare eller annat företags egna kapital (som kunde ha använts för egen expansion).

En lösning som jag ser det är att den muslimska samhällsmodellen ändras till att acceptera Fiat-valuta och det som kristna i praktiken kallar ränta. På följande sätt: Man ser till att rättslärda finns representerade i bankstyrelserna. Räntan blir en form av zakatuppbörd. Zakat är fattigskatt som muslimer har att betala. Räntan är alltså Zakat. Avdragsgill för den som betalar. Då är den inte omoralisk ur den synvinkeln. Bankerna använder räntan de får in till att stödja fattiga, alltså se till att dessa pengar används som Zakat. En viss summa får naturligtvis gå till administrationskostnader.

Detta gör att penningmängden kan expanderas. Finns det både behov av något och pengar kommer behovet att täckas. Vi behöver solceller. Länder kan investera i detta om de får expandera penningmängden samtidigt. Inflation är en risk men Milton Friedman lärde oss en läxa, gjorde han inte? : Om penningmängden inte expanderar mer än antalet varor och tjänster får vi inte inflation, åtminstone inte av den anledningen att krediter beviljats. Annat som missväxt kan inträffa.

Jag ska erkänna att jag inte känner till hur muslimska länder hanterar utlåning och nyskapande av pengar. Men gäller det att man bokstavligen inte får tjäna pengar på lån uppstår frågan: Hur ska en företagare få pengar om andra bolag (och bankerna) tröttnat på att låta honom skjuta upp betalningarna tills han får pengar?

Marknaden och naturen

I ett samhälle utan stat där marknadskrafterna får verka fritt skulle kanske en grupp människor som startat eller tagit över ett energibolag få för sig att exploatera Niagarafallen för sina syften. Man menar att man kan leverera vad folk vill ha och behöver, energi, genom att ställa Niagarafallen i vattenkraftens tjänst. Dammar m m går att anlägga. Det kommer att ge mycket energi!

Vi ser att Nozicks skyddsorganisationer eller "säkerhetsagenturer" måste antingen tillåta eller förbjuda en önskan att exploatera Niagarafallen för kommersiella syften. Organisationen eller organisationerna kommer på ett naturligt sätt behöva avgöra sådana här tvister. Att överlåta uppgiften till domstolar via prejudikat är bara att ge ifrån sig den normskapande makten, delegera den, till en instans skyddsorganisationen menar bör kunna utföra uppgiften bäst. Det blir likväl en uppgift för minimalstaten.

Ett annat exempel är mannen som pratade med elefanter i Afrika. Dessa hade förlorat sin matriark, den ledande honan. En följd blev att de inte respekterade några stängsel eller annat som begränsade deras frihet. Kom de utanför reservatet sköts de. Då de inte alltid dog av detta blev skadorna större eftersom de blev aggressivare av att ha skjutna medlemmar i flocken. De gick barsarkagång och blev ett stort problem.

En naturvårdare kontrakterades och man sa till honom att elefanterna fick en chans till. Höll de sig inom ett visst reservat skulle de få leva. Gick de utanför detta skulle de komma att skjutas av befolkningen i området.

Naturvårdaren ställde sig att prata med elefanterna. Han trodde inte de skulle förstå bokstavligen vad han sa men av tonfall m m uppfatta att han ville dem väl och att fara väntade om de gick utanför reservatet. Elefanterna förstod vad naturvårdaren menade. De t o m slöt upp vid hans hus för att ta avsked av honom då han femton år senare lämnade jordelivet.

Den här historien berör också något Nozicks skyddsorganisationer eller minimalstaten måste ta ställning till. "Varför ska vi inte ta hänsyn till elefanternas intressen eller av att bevara Niagarafallen orörda bara för att en filosof, Robert Nozick, sagt att det vore omoraliskt? Vi kan tänka själva och anser att vårt handlande bygger på att vi tagit moraliska hänsyn som Robert Nozick inte velat beakta av olika skäl! Vi kan till och med tänka oss att höja skatten för att lyckas med vår uppgift!"

Det är för oss uppenbart att Marknaden begränsas av skyddsorganisationen, minimalstaten, i det avseendet att marknadsaktörerna inte får göra vad som helst. Ska bolag exploatera naturtillgångar, vilket de måste, begränsas valmängden av beslut att skydda vissa områden som de i exemplen ovan. Men Marknaden byggs också upp av regler. Är dessa förnuftiga kommer Marknaden att fungera bättre av dem. Så uppstod exempelvis en rätt att handla på kredit för köpmän som besökte marknaderna i Amsterdam och Brygge m fl. Dessa regler skapades av marknaderna själva men det att notera är att de kom att bli delar av staternas rättsordning.

Religionens roll och mening

För mig tycks det uppenbart att religionens roll är att forma framtiden med nuet som grund. Religionernas framväxt visar hur människan spridit sig på Jorden och utvecklat olika formella trosföreställningar för att inte leva i kaos, för att ta nästa steg framåt mot en lite högre nivå.

För individen gäller att läsningen av heliga texter strukturerar och höjer hjärnfrekvenserna, en process som står meditationen nära. Båda har andliga belöningar.

Just det att religionen innehållit ett element av skuldavskrivning, av syndernas förlåtelse, innebär flexibilitet, smidighet. Din synd blir en del av den religiösa ekonomin. Prästen får ett värde som administratör då ditt slaktoffer ska föras fram, om du levde innan Jesus i Israel eller Juda rike, eller för att på annat sätt guida dig vidare, framåt och uppåt, om du lever vid andra Rums- och Tidskoordinata.

Vad som på Jesu tid rörde individ och nation gäller idag också folk och värld. Vi ser att vi förs framåt och uppåt om vi accepterar att det utöver den första uppenbarelsen av Messias, i form av Jesus, finns en andra i form av Baha'u'llah!

Det ligger mycket i vad en ledande amerikansk baha'i, William Henry Randall, har sagt: att Baha'i egentligen inte är en ny religion utan att nytt tillstånd som enar religionerna (på ett särskilt sätt). Det var möjligt att exempelvis vara både kristen och baha'i.

Läser man om de olika religionerna är det logiskt att se att religionerna fortfarande har något att ge, men att vårt religiösa tänkande måste föras framåt och uppåt för att de olika religionerna ska komma ur det trassel av konflikter ett tänkande kan innebära som inte ser att Messias kommit tillbaka, på Jorden den här gången också. Folk behöver inte lämna sina gamla religioner utan får istället en sund grund för dem, en grund för framtiden och Rymdåldern.

Oändligt antal bollar

Att gå mot oändligheten är inte detsamma som oändlighet. En relation mellan A och B där A växer med en fjärdedel av B:s växt kommer därför alltid att bestå.

B får 3 bollar och A får 1 och de ska få detta antal en gång varje timme i oändlighet. Den relativa storleksordningen består även om de båda växer mot oändligheten.