För mig tycks det uppenbart att religionens roll är att forma framtiden med nuet som grund. Religionernas framväxt visar hur människan spridit sig på Jorden och utvecklat olika formella trosföreställningar för att inte leva i kaos, för att ta nästa steg framåt mot en lite högre nivå.
För individen gäller att läsningen av heliga texter strukturerar och höjer hjärnfrekvenserna, en process som står meditationen nära. Båda har andliga belöningar.
Just det att religionen innehållit ett element av skuldavskrivning, av syndernas förlåtelse, innebär flexibilitet, smidighet. Din synd blir en del av den religiösa ekonomin. Prästen får ett värde som administratör då ditt slaktoffer ska föras fram, om du levde innan Jesus i Israel eller Juda rike, eller för att på annat sätt guida dig vidare, framåt och uppåt, om du lever vid andra Rums- och Tidskoordinata.
Vad som på Jesu tid rörde individ och nation gäller idag också folk och värld. Vi ser att vi förs framåt och uppåt om vi accepterar att det utöver den första uppenbarelsen av Messias, i form av Jesus, finns en andra i form av Baha'u'llah!
Det ligger mycket i vad en ledande amerikansk baha'i, William Henry Randall, har sagt: att Baha'i egentligen inte är en ny religion utan att nytt tillstånd som enar religionerna (på ett särskilt sätt). Det var möjligt att exempelvis vara både kristen och baha'i.
Läser man om de olika religionerna är det logiskt att se att religionerna fortfarande har något att ge, men att vårt religiösa tänkande måste föras framåt och uppåt för att de olika religionerna ska komma ur det trassel av konflikter ett tänkande kan innebära som inte ser att Messias kommit tillbaka, på Jorden den här gången också. Folk behöver inte lämna sina gamla religioner utan får istället en sund grund för dem, en grund för framtiden och Rymdåldern.
