torsdag 12 december 2019

Om begreppet "ansvar"

Vad menar vi då vi talar om ansvar? Greta Thunberg tycks i sitt korståg mot vuxenvärldens miljöbovar mena att den, de eller någon bör ta sitt ansvar. Gör man inte asvarsstrukturerna klara för sig kanske man inte pekar ut rätt "ansvarig". Vart kommer vi om vi säger: "Ta ert ansvar för klimatet!"? Inte speciellt långt.

Anledningen till detta oklara tillstånd är att vi inte skapat ett samband mellan den normstridiga handlingen "åsamkat miljöskada", "grov", "vanlig" eller "lindrig" sådan, med dels en klass personer som ska ha brutit mot normen, dels med en dömande instans som ådömer den felande en sanktion efter en prövning.

Att vi inte kommit så långt kan naturligtvis bero på att vi här befinner oss på det moraliska ansvarets område, inte på det juridiska.

I vårt moraliska tänkande tycker vi att det är fel att inte ta hand om soporna. Ofta menar man att det är den som skräpar ner som ska städa upp efter sig. Detta är säkert en genetiskt grundad moralisk intuition som modifieras i praktiska situationer då klassen av normutfärdare tycker så. Inom en familj kan man tycka att det är ändamålsenligt att pappan städar upp efter familjen då den haft sina måltider. Mamma lagar mat, pappa städar och de hjälps åt med bakningen. Vi ser ett rättviseresonemang bakom arbetsfördelningen.

Bakom normutfärdandet har vi en mer eller mindre utvecklad uppfattning om verkligheten. Religiösa föreställningar begränsar antalet acceptabla asvarsstrukturer. Vissa religiösa inriktningar gillar inte att människor avbildas i konsten eller att man dricker alkoholhaltiga drycker. Andra inriktningar accepterar alkohol men ställer krav på hur den konsumeras. Många känner sig moraliskt indifferenta kring alkoholen. De anlägger en mer praktisk attityd. Det är fel att dricka så mycket att man inte kan kontrollera sig själv. Man bör undvika att skada andra eller sig själv. De kan anlägga liknande synpunkter på idrott. Det leder väl förr eller senare in på ett moraliskt område men det rör sig inte om ett moraliskt fördömande. Den sanktion de inom sig utdömer då de själva är moralisk domstol kan få formen av en svag rekommendation: "Gör helst inte om det där! Du kan ju skada dig själv eller någon annan och det vill du väl ändå inte!"

Bara för att vi har ett juridiskt förbud har vi inte automatiskt ett moraliskt gillande av detta förbud. En del menar att världsbilden bakom den åberopade klimatnorm som överskridits inte stämmer. Att klimatet kanske ändrats men att det främst beror på att jordaxeln har ändrats eller att jorden i sin bana runt solen just nu kommer lite närmare solen men det kommer så småningom att ändras då jorden snurrat x antal varv till. Jordens bana runt solen är ju inte matematiskt fastställd eller ingraverad i etern.

Vi har ett flertal normativa system som vi försöker harmoniera med varandra. Tänker vi oss att det finns M1, M2,..., Mn individmoraliska normsystem så kommer en del av dessa instämma med den juridiska rätten, det juridiska normsystemet, medan andra inte kommer att göra det.

Vi har naturligtvis inte bara att värdera våra individuella handlingar utan också de olika normsystemen. Vi har att fråga oss vad ett visst utfall kommer att innebära.

Vi kan börja med att begrunda de möjliga marknadsutfallen. Vilket utfall är mest önskvärt? Varför blir inte utfallet just detta? Exempelvis, varför sker så många utsläpp av miljögifter i luft och vattendrag? Det är ju något som skadar både oss själva och andra arter. Ska vi inte väga in andra arters intressen?

"Fångarnas dilemma" kallas som bekant den situation då alla i spelet vill en sak som de vet är bra men ingen utför den då de vet att de slås ut om de agerar själva. Kostnaden blir för stor. Det finns anledning med ett politiskt initiativ.

Det initiativ som tas har till syfte att minska klimatskadan på ett ansvarsfullt sätt. Att bara stoppa utsläppen är inte ansvarsfullt. Då skulle världsekonomin tvärbromsa. Energipriserna skulle stiga så att få hade råd att värma sina hus, kyla sin mat eller belysa sitt arbete. Vad skulle det få för ekonomiska följder? Skulle de ses som miljövänliga? Forskningen skulle inte få pengar för det skulle inte finnas några pengar. Trycker centralbankerna upp nya blir det bara inflation av det hela, ty inte mycket kan produceras miljövänligt utan att tekniken för det först är på plats.

Ekonomin måste fungera och finansiera omställningen till ett hållbart samhälle. Inte bara en miljon nya laddstolpar utan en miljon nya koldioxidrenare. Ny kärnkraft kan det vara nödvändigt att investera i om inte laddstolpar ska vittna om storstilade men förfelade ambitioner.