Om rätten till sig själv

Det är ett känt faktum att upphovsrätten skyddar ett publicerat material. Vi har alltså en juridik som är tänkt att skydda skapade verk. Men det verk som inte publicerats, är det inte skapat? Det finns en juridiskt oskyddad tid för ett verk då upphovsmannen har skapat det men innan det är utgivet.

Den som vill skada en annan människa ser alltså till att verket inte kommer till tryck eller på annat vis anses utgivet. Detta är tydligen något som kan ske utan att lagen ingriper. Hur kan du bevisa att du skapat något som inte är utgivet? Det stjäls sedan friskt av andra. Du kan inte göra något.

Du får inte ens ha din egen bild av dig själv fri från manipulation! Det är inte bara det förhållandet att det tydligen är förenligt med lagen i Sverige att hypnotisera andra. Du får hosta, du får spotta, du får tala ord för dig själv som andra människor inte hör medvetet men som slinker in i det omedvetna. Detta är uppenbarligen något som inte anses olagligt. Det anses väl snarare som något aktningsvärt. Som en del av en "alkemisk transformationsprocess".

På det viset kan du också visualisera dig över någon annan, om du nu inte använder teknik som finns. En följd kan bli att man inte ser ut som sig själv på fotografier. Det har t o m utvecklats kameror som känner igen ansikten. Då ditt fotograferas omvandlas det enligt programmeringen. Det känner igen ansiktet och förvrider det. Helt i enlighet med de som övervakar dig, inte med din vilja!

Jag anser det bedrövligt att individen inte ens får ha en rätt till sig själv. Denna manipulation är ju utslag ifrån samma tänkande jag som mycket ung stötte på då någon cyklade fram till mig och sa "Du ska inte vara intresserad av ekonomi! Sådant ska du vara emot!"

Jaha, det ska jag, tänkte jag. Vad betyder nu detta? Jag var ung, gick i skola och förstod inte.

Men nu förstår jag! Får man inte ens ha en grundläggande rätt till sig själv kommer man inte heller ha en rätt att bedriva en rörelse, inte ens studera företagandet ur ett syfte att lära sig mer och kanske en gång få jobb på en inköps- eller försäljningsavdelning (jag hade inga bestämda planer, men andra hade det tydligen å ens vägnar!). Då är det några som ska bestämma vilka det ska gå bra för i kulissdemokratin. Innerst inne är det andra tongångar än de frihetliga som ljuder. Men vi kan inte säga något. Utåt predikar man ju demokrati och allas lika värde.

Konsumtionen som en funktion av vårt kollektivt (o-)medvetna

Vad är det som bestämmer våra val i butiken? Någon kanske säger att priset har en avgörande betydelse. Att vi handlar det som är billigt. Men det är inte hela sanningen! Vi måste veta vad som är billigt. Hur mycket får ett kilo apelsiner kosta för att vi ska anse dem billiga? Hur mycket får en bil kosta? Våra val är alltså fyllda av värderingar. Ibland köper vi medvetet något som är dyrt. För att visa att vi har råd med det och för att vi gillar produkten, anser den både estetiskt tilltalande och säker, hållbar. Det här sista alternativet står naturligtvis inte alla till buds och det är kanske därför vissa som har råd verkligen köper något dyrt. Det är en handling som säger åt oss andra: "Ni har inte råd med det här! Ni står lägre ner på statusstegen!"

Det förhållandet att det omedvetna har en roll för våra val utnyttjas av reklamen. Det är dock en seger som bara är tillfällig. Konsumenten kan förhålla sig till reklam på olika vis. Det kan ses som en önskad produktinformation att få veta att en ny produkt har kommit ut, kanske en som liknar en man köpt tidigare. Låt oss säga en ny mussli. Du gillar mussli och det kommer en ny sort med blåbär. Det val du gör att handla denna sort kan sägas vara ett medvetet tillgodogörande av en information. Du har inte sökt mussli med blåbär, men när du informeras av att en sådan finns tar du den till dig utan att se dig som ett lättköpt byte för reklamens locktoner.

Det kan förhålla sig annorlunda då du suggereras till att byta bil av att du sett en snygg bil i reklamen. Du attraheras utan att kanske veta om det av dess metallicfärg. Flickan i sätet gillar du också. Hon har långa ben och ett vackert leende. Du tycker din gamla bil börjar rosta. Att den nog drar för mycket. Hur är det med säkerheten? För att inte tala om komforten.

I detta fall har det medvetna en större match att utkämpa. Du måste medvetandegöra dig själv för att inte falla för reklamen. Om du faller för reklamens locktoner kanske miljön vinner på det. Ska du ändå byta kanske det blir en vinst för alla om du byter redan nu, suggererad av reklamen. Då har din gamla kärra ett större andrahandsvärde. Man ska väl tänka på den som ska ta över bilen också, eller hur?

Att säga att all reklam är av ondo är att sprida lögner. Vi måste dock ha en beredskap inför den. Är det sant att placerade produkter i filmer suggererar mer än den reklam många nyttjar för att gå på toa eller laga en ny balja kaffe, är det inte det vi kallar reklam i vanliga fall vi främst måste akta oss för. Reklam och sponsrande av evenemang är viktiga delar av vårt samhälle, av vår ekonomi. Man skulle önska sig ett studium av marknadssociologiskt slag som undersökte vad som gör att vi värderar saker som vi gör.

Det framstår som klart att våra val i butiken utgör en funktion av vårt kollektiva omedvetna OCH medvetna. Det finns ett samspel ej enkelt att utreda mellan det omedvetna och det medvetna, ett samspel som reklamen naturligtvis spelar på då den lyckas som bäst. Gillar vi inte atmosfären i reklamen är det bara de mest medvetna som tar till sig informationen. "Mest medvetna" givet den produkt som reklamen informerar och suggererar om.

Väljer vi bort alternativ för att de är för dyra kan resultatet bli ett annat om vi medvetandegör våra preferenser, varför vi väljer som vi gör. Så har skett och sker då allt fler handlar ekologiskt och fair trade. Konsumenterna reviderar sina preferenser, programmerar om sina "instinkter i butiken" med följd att valen blir annorlunda.

Det är den här vägen som är den framgångsrika. Den får inverkan på producenterna också. Att ge sig på penningpolitiken och säga att det är skuldsättningen som är problemet är att förväxla orsak och verkan. Det är våra egna kollektiva val, och därmed medvetandetillstånd, som avgör att vi lånar och vad vi lånar till.

Lek och nyfikenhet

Olika sidor av människan pockar på att uttryckas. Förnuft och känsla är storheter som vi måste ta hänsyn till för att må bra (erhålla lyckoenheter).

Det som ligger bakom förnuft och känsla är barnets nyfikenhet och leklysta. Ett barn som inte får leka skadas i sin utveckling. En vuxen som inte får skapa riskerar att krympa.

Nyfikenheten har för den vuxne blivit systematiserade vetenskaper. Det är inte bara förnuftet som får sitt här. Leken blir i viss utsträckning tillgodosedd i skapandet av modeller och i labbet.

Politikens viktiga roll är naturligtvis att skapa sådana förutsättningar att människors olika sidor kan utvecklas. Olika uppfattningar finns om bästa sättet att åstadkomma detta. Pekuniära svårigheter sätter ramar för vilka planer som kan förverkligas.

Politiken rymmer både förnuft och känsla. Hela tiden spelas det på känslor, inte minst väljarnas, och förnuftet vägleder då det gäller att hitta medel för att nå uppställda mål. Det är väl åtminstone vad man vill inbilla sig.

Debatter och dylikt rymmer ett inslag av utvecklad lek. Politikerna uppfattar det som lustfyllt att debattera.

Som väljare får vi hoppas att det inte blir så lustfyllt med den politiska leken att förankringen glöms bort. Att politiken blir en sorts utvecklad lek för vuxna som förlorat sin verklighetsförankring. Som om politikern inte är en av oss som rest sig upp ur soffan och stigit in i teven.

Dubbla skuldförbindelser?

Det måste ligga något skumt bakom, som hypnos, då folk som pratar ekonomi påstår att då man lånar av en bank uppstår dubbla skuldförbindelser. Dels den att jag som låntagare lånar av banken, dels den att banken lånar av mig!!!

Då man tar ett lån lånar man inte samtidigt ut pengar till banken! De som talar om pengar skapade ur tomma luften gör så stor sak av detta att alla termer tycks förvirra dem. Som om någon förvirrat dem! Som om de inte ser detta misstag!

Man tror att man kan få ner skuldbördan på annat sätt än att sluta låna och amortera av lånen. Är det måhända några som avsiktligt spelar teater för oss? Är det så att de drillar med oss?

Det tycks nästan så.

Blågul stolthet: valfrihet i skolan!

Det är inte utan att man känner stolthet över att bo i Sverige då man på radion får höra att Sverige är unikt då det gäller valfrihet i skolan! Att få höra skolelever prisa valfriheten gör en salig!

Varför ska vi som individer leva på jorden om vi inte får lov att göra val som beror på just vad vi som unika individer tycker och tänker!? Inte kan det vara meningen att vi ska leva som delar av ett geléartat kollektiv, röra oss då det rör sig, tänka som det, behärskas av det, av detta kollektiv!!?

De som kritiserar skolan i allmänhet och friskolan i synnerhet hade tystnat om de upplevt den skola som fanns tidigare, en skola med begränsade val. Visst, man kunde välja mellan olika utbildningsvägar, det vore väl konstigt annars, men det fordrades högsta betyg i alla ämnen för att komma in på frisörsutbildningen och det fanns ingen valfrihet mellan olika huvudmän, dvs mellan olika aktörer på skolmarknaden. Såvida du inte hade gott om pengar och kunde gå på Lundsbergs och andra överklassinrättningar.

Därmed inte sagt att allt är bra idag. Men det är ifrån dagens grund förändringen bör ske, om den är nödvändig, exempelvis rörande etableringsrätten.

Det är ju en fråga man bör ställa sig: Om intresset för att starta nya skolor är så stort att många skolor inte kan klara ekonomin om alla får etablera sig, bör man ändå ge alla som kvalificerar sig kravmässigt rätt att starta? Eller är etableringsrätten villkorlig? Att du har rätt att starta en skola om vissa förutsättningar är för handen, exempelvis att marknaden inte är mättad.

Det som talar för en helt fri etableringsrätt är naturligtvis att de nya skolorna kan vara de som slår ut de andra för att de är bättre och därför värda att bli stora på skolmarknaden.

Det som talar emot en helt fri etableringsrätt är att skolpengen innebär en statlig finansiering av skolan. 

Internet kommer att bli allt viktigare för utbildning och fortbildning. I framtiden kan skolväsendet därför kanske komma att se helt annorlunda ut. 

Stoppa ökenspridningen!

Om inte krafttag görs för att stoppa ökenspridningen så kommer hela jordens klimat att påverkas, tror forskarna. Det blir mer orkanväder, heta vindar som sprider sig ut till havs.

Det är inte bara den fysiska ökenspridningen som måste stoppas. När en annan fått utgivningsförbud i praktiken medan andra kan få sina dikter upplästa i radions Dagens dikt samma år som diktsamlingen publicerats, ja, då anar man ett undergrävningsarbete med syfte att störa oss. En liten klick härskar över utgivningen och de bryr sig inte om vad som publiceras, det är i vart fall inte kvalitativa kriterier de ställer upp.

Det är väl som med Svenska Akademiens pris: Politiska värderingar utesluter pris till arabiska och iranska poeter. Kurder är inte heller tänkbara. De omfattar inte den rätta kulturen. Har inte den rätta kvinnosynen för att kunna få ett litteraturpris.

Då jag under min ungdom läste i Bonniers Konversationslexikon under ordet "zigenare" häpnade jag över den grova rasism som gavs en skenbart objektiv form. Författaren till den artikeln hade uppenbarligen inte kunnat hiva sig upp ur sitt arv för att skåda andra kulturer och livsvillkor ur deras synvinkel som upplevde dem. Blott lite empatisk förmåga hade förhindrat de värsta plumpheterna.

Familjen Bonniers hade sitt judiska arv till trots inga problem med att låta sådant gå i tryck.

Det är fel med antisemitism. Visst. Men man bör reagera mot alla former av förminskningar av medmänniskan.

Alltså: Varför ska de författare som har invandrarbakgrund skriva ner sig själva, sin grupp, för att publiceras? Eller rättare: Varför är det just dessa partier som läses upp i radion?

Varför kan inte Svenska Akademien se tillvaron ur andras synvinkel? Om de hade varit en arabisk, iransk eller kurdisk poet så hade de vuxit upp med en viss kultur. Då hade de inte i allt resonerat som de gör nu. Men skulle de inte kunnat skriva dikt med ett humanitärt värde (krav av Nobel!) och med en litterär skönhet värd att belöna?

Expansionismen som kom av sig

De som för några år sedan krävde att alla ekonomiska problem skulle lösas medelst en expansionistisk ekonomisk politik har nu gjort helt om, ty nog är det väl en kartoffelkur de har i beredskap åt oss då de vill strypa skapandet av nya pengar. För några år sedan var det nya lån som skulle, tillsammans med högre statsutgifter, "rädda världen".

Jordens resurser är begränsade. Vi kan inte bara hela tiden rusa framåt och begära mer och mer. Ibland har vi kommit till en punkt sådan att det är dags att dra åt svångremmen något hål. Det är inte något konstigt utan en naturlig anpassning efter nya förhållanden.

Så bara för att man förstår bankernas agerande måste man inte gilla att vi bara ska konsumera mer och mer. Ibland är det faktiskt en bättre sak att inte ta det där lånet. Kanske nöja sig med en enklare bostad, inte konsumera så många grejor. Ta en tur med tåget istället för att ännu en gång flyga. Investera i böcker istället för i motorer osv.

Bara mer och mer av lån och statsskuld är ingen vettig sak.

Men det är ingen lösning på problemet att förhindra de friska delarna av ekonomin att växa. Det är ju därifrån kraften, förmågan, att anpassa samhället till morgondagens behov måste få sin näring. Idéer kan komma ifrån annat håll, men svårligen kan samhället anpassas efter nya förhållanden om inte vissa branscher, sektorer, av samhället får gå bättre än andra. De som visat en större duglighet på ett område kan göra det på ett annat också och arbeta oss alla till gagn. Några skrivbordslösningar, som löntagarfonderna, fungerar inte. Det har historien visat oss.

Som samhällsmedborgare är vi dömda att leva mellan expansionism och kartoffellkur.