Folk som tror att den som är marknadsvänlig vill att allt ska ägas och styras av privata krafter gör det alltför enkelt för sig. De har tillverkat sig en halmgubbe som är enkel att bekämpa och som inte finns i verkligheten, i vart fall inte i någon större utsträckning. Dock finns det anarkoapitalister som kanske kan vara så dogmatiska att de vill att allt ska vara privat.
Utgångspunkten är ett resonemang runt friheten. Existensen av stater och kommuner sägs inskränka de enskildas frihet. De påstås vara födda fria. I verkligheten är de naturligtvis i de flesta fall födda i familjer och många har fått lära sig att lyda.
En mer realistisk teori om samhällskontraktet kan inte bortse ifrån historien utan bör snarare deklarera att vi alla föddes ofria och beroende av andra för vår överlevnad. Detta bör vi marknadsvänner begrunda: Vi föddes ofria och beroende av andra för vår överlevnad!
Alltså kan en stat inte inskränka vår frihet genom att existera! Staten ska istället ge oss trygghet och denna trygghet är frihetens fundament. Vi har inte avstått frihet för att få trygghet. Vi har fått frihet genom att först få trygghet.
Anarkokapitalisten hävdar att ekonomin sköts effektivare utan en stat. Låt oss anta att detta är sant (vilket det inte är)! Måste människor alltid föredra det rikaste tillståndet? Måste alltid produktivitet och effektivitet vara de främsta värdena, inte tillgången till natur, trevliga syrerika miljöer eller platser där folk kan göra saker tillsammans?
Alltså: Vi kan mycket väl tänka oss att folk i ett område säger nej till uranbrytning och ja till att bygga en simhall med tillhörande bastu och cafeteria. Hur ska detta kunna ske om inte möjlighet till kommunala satsningar finns? Sådana betyder mycket för anställda som genom ett varierat utbud av service kan lockas till orten. Finns behov av energi bör kommuner alltid ha möjligheten att starta ett eget energibolag. Det har skett i USA. Det skedde inte på grund av marknadsfientlighet utan på grund av motsatsen: man ville hjälpa marknaden. Man var marknadsvänliga.
Att beskatta folket och bedriva offentliga inrättningar kan alltså vara utslag av marknadsvänlighet. När det inte längre råder brist på energi kan det vara läge att sälja det till privata aktörer som konkurrerar om att sälja energi till företag och folk.
Vi bör problematisera vad ett företag är för något! Ett arbetande kapital som utåt framstår som en enhet och som har ett redovisningsansvar.
Denna inledande definition möjliggör att vi särskiljer mellan många olika typer av företag, inte bara mellan aktiebolag, ekonomiska föreningar och enskilda firmor m fl utan också mellan beroende respektive oberoende företag.
Vi kan se skolor som företag! Att så är enkelt vad gäller friskolor ägda av riskkapitalbolag säger sig självt. Men också en kommunal skola utan ekonomiskt vinstintresse kan ses som ett bolag. Som ett beroende bolag. Den kommunala skolan är en självständig enhet med redovisningsansvar. Syftet är att investera i humankapitalet. Detta kan ses som skolans uppdrag enligt samhällskontraktet (substansierat i lagar, förordningar och andra föreskrifter). Syftet är att vinster ska skapas i samhället. Ett erkännande görs av det beroendefält vi alla befinner oss i och som via stordriftsfördelar ekonomiskt och frihetligt rättfärdigar skatter. Skäliga och genomtänkta skatter är därför inte att se som stöld utan som investeringar.
