Vi har lätt för att beundra en person som beslutat sig för att lägga om sitt liv. Inget mer av att göra affärer för att berika sig själv. Lyx och flärd, som personen förut strävat efter, vänder hen nu ryggen. Istället för materiell rikedom får personen en andlig rikedom.
Låt oss stanna upp och problematisera detta! Vi kan fortfarande beundra den som gått från egoism till altruism. Också om det slutar i asketism. ("Åh, sånt klarar inte jag! Vilken mäster!")
Vi tänker oss en asket som levt i frivillig egendomslöshet. En dag ställer han sig frågan om han inte skulle kunna göra mer för sin medmänniska som affärsman, kanske rentav som företagare. Han tar upp detta med ledningen för den andliga orden han tillhör och beviljas temporärt utträde.
En barnlös vän till has föräldrar har testamenterat en mindre förmögenhet till honom. Nu dör denne bekant efter en längre tids sjukdom. Vår vän placerar pengarna i aktier, obligationer och konst. Han upptäcker hur bra han mår av konsten. Han får energi av den. Han börjar besöka muse'er och att läsa om konst. Han sätter sig också in i vad placeringsrådgivare tipsar om. Han vill förstå så att han kan köpa mer konst.
Han köper konst, först lite billigare tavlor, sedan allt dyrare verk. Han får hyra en lokal för att förvara dem. En förbipasserande man blir en dag nyfiken och vill se på tavlorna. En bild intresserar honom så mycket att han vill köpa den. Vår vän öppnar ett galleri och säljer konst för att kunna köpa konst.
Han säljer konstverken för mer än vad han köpte dem. Vi kan inte säga något om detta. Det ligger i sakens natur att han måste göra detta. I annat fall blir det en ideell verksamhet med frågor som "Varför ska A få en tavla gratis men inte B? Varför ska C få köpa billigt om D är beredd att betala mer?"
Vår konsthandlande vän köper allt fler aktier i ett företag som producerar husgeråd, men han drömmer om egna produkter som han tror ska gå att tillverka billigt. Så han säljer aktier, tavlor m m för att starta ett eget företag som ska tillverka grytor, kastruller m m. För att expandera börjar han spekulera med en del av sin förmögenhet. Inte allt men med en del. Han vill tjäna mycket på kort tid. Han vill bli så rik som möjligt på så kort tid som möjligt. "Om inte jag tjänar pengarna så är det någon annan som gör det! Och dom kommer nog inte använda pengarna för att erbjuda konsumenterna funktionella och väl designade hjälpmedel för matlagning och bakning!"
Hur ska vi veta spekulantens motiv? Vad som finns i hans hjärna? Vi kan inte veta men säkert tro oss veta. Om hans handlande är egoistiskt eller inte, moraliskt eller inte, gagneligt eller inte kan vi bara avgöra efter att ha värderat konsekvenserna av handlandet. Och en konsekvens av spekulationer är att fler skattepliktiga aktiviteter utförs. Den som köper och säljer egendom betalar skatt.
Det är fint att skänka till fattiga såsom Sankt Fransiscus gjorde. Men det fungerar inte om alla agerar så. Det fungerar inte heller om alla spekulerar. Men det tycks kunna vara något samhällsutvecklande om några gör det. Speciellt om följen kan bli att folk får jobb och bättre köksattiraljer.
