Vad är de heliga texterna om inte guideböcker för människor i behov av vägledning? Och vad är en andlig guidebok om inte en lagbok med storheterna synd och syndaförlåtelse integrerade? Du kan gå tillväga på ett visst vis för att sona ditt brott enligt den andliga rätten, något den världsliga inte medger. Här har vi det stora värdet med den andliga rätten, dvs de heliga texternas rätt: De medger en förändring av den inre inställningen och därmed av livskursen.
Det är väsentligt att uppmärksamma den andliga rättens syfte. Tar vi uppmaningen att inte trakta efter andras hustrur så är syftet just det, att inte trakta efter dem. Att det sägs vara bättre att sticka ut ögonen än att gå genom livet med syndfulla tankar betyder inte att vi är skyldiga att göra oss själva blinda. Vad vi är skyldiga är att ändra oss mentalt.
Den som känner lust att ta annans egendom gör bättre i att hugga händerna av sig än gå genom livet med detta syndfulla begär. Vad Jesus säger förstår vi intuitivt. Vi förstår att det är orimligt att låta amputera sig. Det skulle försvaga en, göra en beroende av andras välvilja. Det är inte bättre moraliskt än att ha handen kvar och brottas med frestelsen att stjäla. Vad den andliga normen ålägger oss är en förändring. Skadar vi andra människor har vi att förändra oss. Bättre kontakta en beteendeterapeut än att lemlesta sig själv.
Förbudet mot ränta i exempelvis Koranen borde på samma sätt sättas in i ett sammanhang där vi observerar vad förbudets syfte är. Det är detta syfte vi åläggs att förverkliga. Det är en andlig bok. Vi har att söka visdomen. Varför förbjuda ränta om räntan inte skadar någon utan gagnar alla parter? Ingen ifrågasätter att långivaren får betalt. Konsthandlaren som säljer tavlor kan köpa billigt och sälja dyrt. Om kunderna är mycket rika och efterfrågar konsten är det väl rimligt att priserna är därefter, dvs höga. Då kan fler tavlor köpas in, också sådana som inte betingar samma pris. Kanske en skickligt gjord kopia.
Är det okej att tjäna pengar på handel då den är ärlig måste vi fråga oss varför det inte är okej att låna ut pengar och ta betalt i form av ett procentuellt påslag utöver en smärre uppläggningsavgift. Många företag kan då förnya maskinparken, skaffa bättre datorer, anställa en ny medarbetare. Helt enkelt öka produktiviteten och bli effektivare. Skulle Gud vara emot detta om ingen blir lidande av upplägget?
Ur företagarens synvinkel kan ett lån mot skälig ränta vara att föredra framför att släppa in en medbolagsman för att på det viset öka bolagets egna kapital. Lånar du får du själv bestämma så länge du har koll på ekonomin. Släpper du in en medbolagsman kanske du får in en mycket förmögen person. Och dominant. Du är den fattigare parten. Du ska arbeta. Den förmögne vill bestämma och menar sig vara den som räddat företaget åt dig. Du kan bli en slav åt den ekonomiskt starkare parten vars idéer om företaget kan vara andra än dina, grundarens. Du har hamnat i en situation liknande den som ledde till att ett ränteförbud togs med i Koranen. Som Michel Sugich berättar om (återberättar) i boken "Heart's Turn" kunde en ockrare som inte fick något avbetalat av lånet kräva att bli bjuden på middag som ränta. Låntagaren var helt fast i ockrarens nät. Vem liknar den personen mest, den frie företagaren som tagit ett lån med låg ränta (han har byggnader och maskiner att erbjuda som säkerhet i s k företagshypotek) eller den företagare som släppt in en förmögen och dominant medbolagsman?
Förstår vi juridiken i det hela, den andliga jurisprudensen, kan vi svårligen komma till någon annan slutsats än att ränteförbudet är ett förbud mot att utnyttja medbolagsmän som släppt in en i sitt företag för att utöka mängden eget kapital. Om ingen skadas av räntan den frie företagaren betalar måste det rimligen ses som att ränteförbudets syfte i detta fall inte är för handen. Det var inte den situationen förbudet skapades för. Det skapades för att skydda den svagare parten.
Varför skulle Gud ogilla att en bank lånar ut mot ränta till lantbrukare som producerar mat men inte säga något om att köpa tavlor, smycken eller mattor billigt för att sedan sälja dyrt?
Bankpersonalen kan ha fastställda löner. Får de en bonus är det för duktigt arbete och sådant är det väl aldrig fel att belöna. Lantbrukaren kan ha försäkrat sin skörd och räkna med en god avkastning på investeringen.
Att motsätta sig fractional reserv banking är att motsätta sig en lägre lånekostnad som gör finansiering enklare och föredra en högre med mindre mängd cirkulerande pengar som därför kan leda till strid mellan konkurrerande låntagare utan någon som helst poäng i de fall goda säkerheter ställs och låntagarna är insatta i vad de gör.
