Den kände filosofen Ludvig Wittgenstein menade att det inte gick att anföra tron på Gud för att lösa problemet hur en sådan märklig värld som vår kunnat komma till. Wittgenstein menade att den förklarande guden då måste vara mycket märkligare än skapelsen, eftersom guden kunnat skapa något så fantastiskt.
Visst är detta ett dräpande argument! Menar man att en så fantastisk värld som vår inte kan ha kommit till av sig självt utan måste vara produkten av en skapande gud så har man skyfflat problemet ett steg ifrån sig. Det måste vara en gud med fantastiska förmågor. Hur har den guden kommit till?
Ser man Gud som skild från sin skapelse får man alltså detta problem.
Då det finns andra sätt att förhålla sig till saken kan vi kanske anknyta till den kände författaren Dan Brown. Denne har i intervjuer visat stark förståelse och sympati för frimurarnas ibland ifrågasatta sak.
Dan Brown menar att det finns en skillnad mellan teister å ena sidan och deister å den andra. Enligt teisterna har världen skapats av en Gud som det senare går att komma i kontakt med via bön osv. Deisterna däremot tror på en skapande gud, en sorts mekaniker, eller enligt deras egen terminologi The Supreme Architect of the Universe. Denne har skapat världen och sedan dragit sig undan, överlåtandes åt människorna att förvalta skapelsen.
Den deistiska uppfattningen har mycket sympatiskt över sig.
Att Gud inte alltid besvarar teisternas böner eller inte kan det då de uppsända bönerna är motstridande har vi att förklara om vi inte ska ansluta oss till en deistisk mening. Att vissa böner inte är gällande, exempelvis att vinna krig eller fotbollskamper, medan andra kan vara det.
Hur kan det förhålla sig så? Jo, nu kommer vi till den tredje meningen, den Dan Brown inte nämnde, nämligen panteismen.
Enligt panteismen är tron på Gud ett närmast självevident påstående. Wittgensteins invändning är upplöst! Världen, skapelsen, är ett av Guds sätt att visa sig på. Finns det ett liv efter detta är detta en egenskap hos Gud, eller Naturen.
Så som världen är beskaffad kan vi visst genom bön få svar som man önskar. Det kräver naturligtvis att många besjälas av samma sinnelag och att det inte rör sig om något egoistiskt (som att Gud istället för en bilmekaniker ska fixa en motor som slutat fungera!).
De olika religionerna är ett språk för vad som under ytan måste vara, för att vara riktigt rimligt och alltså ej motsägas av Wittgensteins argument, en panteistisk uppfattning.
