Vad kan vi önska oss inför det nya året om inte en bättre värld? En värld där våra böner omsätts i handling, dvs då de böner vi sänder till Gud får gro som gröda på marken. Det kommer kunna mätta många om vi får mer av bönväxter i världen! Jag ber om avsaltningsfabriker och vattenbruk som komplement till jordbruket i traditionell mening.
Vad kan en fattig man annars göra mer än att be? Min förhoppning står hela tiden till att de som har resurser handlar så som jag och många andra önskar. Vad är det för samhälle vi får om vi fattiga, relativt sett och materiellt sett, inte får göra vår röst hörd? Om vi får allt fler arbetsskadade och arbetshandikappade, utslitna människor som inte får jobba kvar då de inte kan hålla det tempo som den som tjänar pengar på deras arbete fordrar?
Ett modernt rikt samhälle har råd med generella stöd, exempelvis barnbidrag. Dessa bör enligt min mening inte inkomstprövas. Det viktiga är att skapa en god grund, inte att se till att alla får lika mycket pengar, totalt sett.
Om det finns ett behov och en förmåga att betala kommer dessa behov att leda till att en marknad uppstår. Fel på denna är helt och hållet att hänföra till bristande regler och kontroll, då de inte beror på mänskliga faktorn. Om du har ont i tummen efter att ha slagit ett felaktigt hammarslag och behöver vård kommer folk att vilja ge dig denna, de som har utbildat sig då de ansett att detta slags tjänster är sådana som efterfrågas. Önskar vi en bättre värld så önskar vi, idealt sett, en marknad där vård säljs till människor som har förmåga att betala. Att vi helt enkelt har en helt privat sjukvård. Varför skulle stater och landsting klara dessa saker bättre - om det finns förmåga att betala vill säga. Varför äldrepeng och dylikt kommer in i bilden.
Det finns alltså inget som säger att inte en privat vård skulle ge människor vad de behöver. I konkurrensen om patienterna kommer man erbjuda rabattkort av olika slag. Det kommer kännas angeläget att knyta människor till sig och det hela kan sluta med att vi får en långt mer mänsklig vård än den förvaltningsapparat vården traditionellt utgjort.
De fel som brukar skyllas på marknaden är oftast att hänföra till antingen vad som kallas mördande konkurens, som bör undvikas, eller till omedvetenhet eller till att ekonomin inte är tillräckligt utvecklad. Ett fattigt samhälle kan inte leverera vad folk behöver. Alldeles oavsett om det är stat eller privat som agerar.
Ett omedvetet agerande kan också spela in. Jag tror att Skånemejerier är nära att begå detta misstag, då de lockas sälja till en fransk jätte. Jag har alls inget emot utländska aktörer eller konkurrens. Tvärtom. Det vet ni som följt bloggen. Men om ett företag är en stark aktör på marknaden så frågar man sig varför de tror att de i framtiden kommer att få bättre betalt för att de avhänt sig beslutanderätten? Om det franska bolaget behöver köpa kommer de naturligtvis utnyttja företag de äger och låta dessa leverera råvaror till den egna huvudverksamheten. Då kommer Skåne stå med högre mjölkpriser utan att ha fått del av vinsten, undantaget det belopp Skånemejerier fått vid försäljningen. Vore det inte långt bättre om Skånemejerier erbjöd sig att teckna avtal om försäljning av mejeriprodukter till det franska bolaget och då som självständigt bolag kunna öka produktionen för försäljning till det franska bolaget? Skånemejerier har en stabil kundkrets och vi menar att just dessa livsmedels- och jordbruksbolag bör utgöra kärnan i det som ägs lokalt.
Så bör svenska bolag - och andra - gärna knyta avtal med afrikanska bolag och inte köpa upp för att själva ta hem alla vinster. Visst är det en stor vinst att ha ett arbete men om vi hade en farmare där från början borde denne företagare få del av framgången i form av ökad vinst, till gagn för honom, hans familj och den ort han bor på, där han nu kan agera på marknaden med sin vinst som arbetande företagsförmögenhet.
Det finns många som tror att vi får en bättre värld om staten sköter allt. Jag tror inte på denna fruktansvärt naiva uppfattning. Jag tror att människor måste medvetandegöras om de viktiga samhällssambanden. Om vad som är behov och efterfrågan. Om vad som är insats och utdelning. Om vad som finansierar och om vad som avlönar.
För att företagen ska arbeta bättre och sålunda ge oss en bättre värld tror jag att man bör tänka på vad de säger som menar att skatten gärna kan vara platt. Vi talar inte om att folk inte ska betala skatt till sjukvård och äldreomsorg. Vi talar inte om att sänka kommunalskatten. Vi talar istället om att de medel som i viss utsträckning går till staten bör gå till marknaden. Då kommer staten att indirekt få skattepengarna då verksamheten som finansieras med vad som tidigare gick i skatt nu arbetar och betalar skatt på en marknad. Pengar skulle inte fly Sverige om det var skattemässigt fördelaktigt att driva verksamhet här och om efterfrågesidan hölles stabil medelst olika former av stöd till människor vars handlande av kaffe, mjölk, skor, soppåsar, bröd, diskmedel gör att ekonomins hjul snurrar runt.
Vi kan få god vår och god poesi utan att det är staten som bestämmer vilka som ska skriva eller driva vården. Fallet Carema är ett utslag av lumpna felsteg för att skada de privata alternativens trovärdighet. Svaret är inte att skrämma bort det privata kapitalet. Svaret är istället att utforma reglerna trovärdigare och på ett sådant sätt att vi också kan få en privat sjukvård i allmänhet.
