Det råder ingen tvekan om att Tomas Tranströmer är en värdig mottagare av Nobelpriset i litteratur, lika lite som att Harry Martinson var det på sin tid. Dock måste man fråga sig vad som egentligen styrt Svenska Akademiens val.
Det är inte bara grunderna för prisutdelningen som väcker frågor utan också valen av nya ledamöter. Varför har exempelvis inte Lars Gustafsson valts in i Svenska Akademien - eller fått Nobelpriset? Han har skrivit fri vers som uttrycker både djup känslighet och stor intellektuell rörlighet. Han har skrivit härliga sonetter och en lång rad romaner, som ofta problematiserat filosofiska eller samhälleliga frågeställningar av stor relevens för vår samtid. Utöver allt detta har han skrivit en språkfilosofisk avhandling som borde intressera akademier med verksamhetsfältet språk och litteratur.
Lars Gustafsson har inte valts in, vilket dock Lotta Lotas har - vid mycket ung ålder.
Vi kan konstatera att Harry Martinson, Tomas Tranströmer, Lars Gustafsson, Göran Palm m fl alla kan anses uppfylla kraven för att få Nobelpriset i litteratur. Tillsammans med en hel mängd andra författare ute i världen.
Att välja vissa, det är ett val. Att inte välja andra, det är också ett val, dock onekligen ett annat.
