Systemfel

Att man inte får byta ut ett badrumsskåp mot ett annat i en hyresrätt tycks implicerar att frihet heter pengar. Detta måste ses som ett systemfel. Om hyresgästen själv får stå för skåp, välja badrumsbelysning m m kommer detta att trigga handeln till aktivitet. Vi ser hur dagens så kallade omsorg om hyresgästen är kontraproduktiv och frihetsinskränkande.

Det att vården är offentlig i stor utsträckning lurar oss att tro att den är god. Men om den inte ens ser oss kan den inte kallas god. Vi ska vänta i ett år på att få ett enkelt födelsemärke borttaget. Man får bara ta upp en sak. Annars får man ringa och beställa en ny tid. Det kostar den enskilde pengar och är ett slöseri med resurser. Bättre vore att låta privata aktörer konkurrera om patienterna då det gäller enklare vård som prickborttagning. Genom att låta företagen få märkbart sänkt skatt ger man den duglig möjlighet att korta köerna medelst arbete. Då får inte ens statlig skatt finnas som ett progressivt steg. Istället för att betala skatt till en offentlig sektor och dess vård som är icke service minded tar den duglig vårdentreprenören och anställer en ny medarbetare så att vårdköerna kan bli än kortare.

Byråkratin och trögrörligheten inom den offentliga vården bör ersättas med en patientvänlig vård under kontroll och stränga straff vid slarv och vanvård.

Samhällskontraktets natur

Vi kan betrakta samhällskontraktet som en nyttig fiktion. Vi menar att det är som om ett kontrakt ingåtts då vi som individer följer lagarna och moralen i ett samhälle. Vi vet att bilden inte får målas i så enkla färger att nyanserna inte kan ses. Men att jag följer trafikreglerna för att inte skada eller skadas innebär att jag förstår vikten av en sammanhållande ordning i ett samhälle. Det är som om vi accepterar ett samhällskontrakt som säger att en konstitution ska finnas i samhället, skriven eller oskriven, och att lagar som reglerar individernas agerande får stiftas och om de stiftas så ska de stiftas i en bestämd ordning. Samhällskontraktet gör begripligt som föreställning vad Kelsen försökte nyttja sin Grundnorm till. Denna Grundnorm säger oss att författning, lagar och andra föreskrifter bör följas. På vissa villkor. Så också enligt samhällskontraktet. Detta är en föreställning som haft en rätt till omförhandling av klausulerna som en viktig ingridiens. Bryter lagarna mot det allmänna rättsmedvetandet på ett flagrant vis, kanske genom grym och oförutsear tillämpning, ja, då har folket en rätt att gå ifrån samhällskontraktet. De sägs ibland ha en rätt att göra revolution. Samhällskontraktet ska vara grunden för en rättsordning, dvs för en förutsebar och moraliskt godtagbar samhällsordning. Då kan inte fursten/statsledningen godtyckligt få avrätta oskyldiga barn eller skilja släktingar ifrån varandra för att ge dem fattigare föräldrar i experimentellt syfte. Inte ens om det formuleras paragrafer med sådant innehåll. Med Ludwig Wittgenstein kan vi säga att ägnar vi oss åt detta slags språkspel kan innehållet inte bryta mot vissa grundläggande kriterier.

Vi kan också säga att samhällskontraktet är verkligt som föreställning men inte som praktisk realitet. På analogt sätt lär det finnas termer för storheter i kroppen inom den österländska yogan som västerlänningen inte hittar en fysisk motsvarighet till. Men de är praktiska redskap då man ska tala om kroppens energifält och om relationen mellan detta fälts komponenter.

Då man ansluter sig till teorier om samhällskontraktet har man vissa idéer om att samhället har en rättslig eller moralisk grund. Man kan gå vidare och säga att det finns en biologisk grund för att vi gillar något och ogillar annat. Kroppslig smärta vill vi undvika. Detta generaliserar vi och menar att hela samhället bör följa denna norm såvidainte starka skäl talar för något annat.

Att inte vilja ge en hjälpande hand åt den som snavat eller som av andra orsaker saknar förutsättningar att resa sig upp tycks implicera att man inte bryr sig om en godtagbar ordning i samhället. Det uppstår då en ideologisk skillnad mellan alla vi som menar att vi bör tänka på denna grupp, inte nonchalera dem, och de som är av uppfattningen att det bara är individuella avtal som betyder något. Hur vi ska utföra vår insats kan det finnas delade meningar om. Det är naturligt.

Det är i detta öppna samtal om hur som vi kan dryfta frågor om olika handlingars konsekvenser. Det tycks som om vi får ge John Stuart Mill rätt i att de religiösa föreställningarna normer tillkommit av utilitaristiska orsaker. Det har ansetts ge det bästa långsiktiga utfallet. Om utfallet som är långsiktigt bäst är bra för att vi då kommer till ett paradis eller om det är för att det ger oss det bästa samhället om folk tror att så är fallet är en fråga jag överlämnar åt mer spekulativt lagda personer att besvara.

Egoism versus företagande

Grundtrygghet är av stor samhällsekonomisk betydelse. Osäkerhet kring den egna försörjningen minskar penningcirkulationen och antalet utförda aktiviteter av ekonomisk natur.

En utgångspunkten för vårt tänkande bör utgöras av individen. Inte minst individen med svag ekonomisk ställning bör beaktas. Vad kan göra denna individs ställning bättre? Det är en fråga vi bör ställa oss. En grundtrygghet sådan att du vet att det finns pengar till de mest basala utgifterna även om du råkar tillhöra de mindre bemedlade.

Ska en arbetslös person förbättra sin ekonomiska ställning bör givetvis ett avlönat arbete ses som ett lockande alternativ. Långa fasta anställningar tillhör nog det förflutnas värld och kan säkert bli föremål för romantiserande betraktelser. Kvarstår gör att den enskilde för att få mer än basinkomsten bör kunna ingå ett avtal med en företagare, eller kanske rättare med ett företag, för att i utbyte mot en arbetsinsats få en summa pengar, oftast i form av insättningar på ett konto. Vi har alltså kvantifierade prestationer och konton som storheter i värdeutbytet mellan individer och företag. Kontona finns hos olika banker. Dessa har en centralbank som bank och bakom denna finns guldreserv och en bankfond att nyttja vid kriser. Detta stabiliserar den monetära dimensionen.

Ingenting av det ovan sagda har berört egoism eller icke egoism. Ofta beskylls marknadsvänner för att försvara ett egoistiskt system. Detta är inte med sanningen överensstämmande, ty frågan om egoism rör individmoralen medan marknadsekonomin rör ett system. Detta system möjliggör både egoism och altruism.

När folk påstår att företagare är egoister för att de vill tjäna pengar menar de med "egoism" något så allmänt att vi alla kan klassas som egoister. Och då är naturligtvis omvärderingen vad som ligger närmast i stegriktningen. Vi känner oss plötsligt övertygade om att egoism är något bra. Det är kraften som får oss att arbeta. Varför vill vi arbeta? Enligt detta synsätt för att vi är egoister. Att egoism egentligen bör beteckna något annat, något som inte är förenligt med välvilja, solidaritet och altruism nämner man inte. Vi kan då få uppfattningar som går emot våra moraliska intuitioner. Bara för att det är bra med en egoism som får oss att arbeta blir det dåligt med en altruism som hjälper nödlidande. Altruism sägs cementera de nödställda situation. Hur som helst ter sig ett sådant här tänkande som ett tänkande som vill ändra de moraliska begreppens hävdvunna mening.

Jag vill alltså både vända mig mot uppfattningen att företagande generellt är egoism och uppfattningen att det allmänt är rätt att vara egoist och fel att hjälpa svaga, sjuka, handikappade, nödställda, folk i ekonomiskt trångmål osv.

Om ett företag går bra kan det producera mera, avlöna de anställda bättre, stå fast vid ingångna avtal, ge ökad utdelning åt ägarna. Det att ägarna kan ta ut en större vinst gör dem inte automatiskt till större egoister än då de inte kunde ta ut en lika stor vinst. Då vi inte enkelt kan veta andra människors motiv kan vi inte enkelt avgöra om någon är egoist eller inte. Vi får anlägga ett utilitaristiskt perspektiv och värdera konsekvenserna av de olika alternativen. Om den företagare vi får jobb hos är känd för att stå fast vid ingångna avtal, betalar oss hyffsat och är lyhörd för synpunkter på arbetsmiljön m m behöver vi inte bry oss om vad hans inre drivkrafter är. Vill han ta revansch på en fattig uppväxt, visa för farsan att han duger eller bli den förste som äger och styr ett varuhusimperium som inkluderar också andra himlakroppar än Jorden, allt det blir ointressant. Något privat vi inte har med att göra.

Vi kan uttrycka detta som så att om individen följer samhällsavtalet och avtal ingångna med samhällsavtalet som grund, så länge är individen en moraliskt acceptabel aktör på marknadens spelplan.

Säger man att det är marknadsekonomin, eller "kapitalismen", som är boven bakom miljöproblemen visar man hur lite man förstått. I det kommunistiska Östeuropa fanns stora utsläpp av miljöfarligt slag. Det lär ha varit blyförgiftning som var en starkt bidragande orsak till det romerska rikets tillbakagång. Det romerska rikets ekonomiska system var inte av marknadsekonomiskt slag. Men vi ser här den avgörande faran: okunskap. Det var för att man inte kände till blyets farlighet som man kunde skadas av det i så stor omfattning! Under industrialismen kände man inte till riskerna med utsläppen från fabriker mer än att det på vissa platser blev svårt att andas. Dessa hälsoproblem ansågs tydligen inte stora nog för att stoppa maskiniseringsprocessen.

Miljöfrågan är alltså en medvetenhetsfråga och berör alla ekonomiska system. För att få ett godtagbart utfall bör givetvis samhällskontraktet utformas så att aktörer som följer det inte ställer till skada för individ och hälsa. Det är här vi bör fokusera vårt intresse för att få systemet att fungera. Och inte fråga om folk är egoister eller inte. Den som är företagare och egoist måste ta hänsyn till andra personers önskningar för att nå sina mål. Visar den framgångsrike aktören en altruistisk sida uppfattar vi vederbörande som högtstående, någon som nått den högsta ligan.

Vi ser att systemet drar nytta av vår naturliga själviskhet samtidigt som det fostrar till altruism.

För att förstärka denna process kan vi lära mycket av den väg sufismen anbefaller. Vi bör göra en insats i samhället men endast Gud vet det rätta värdet av asketens meditation i grottan. Är det inte en förädlad kärlek som därifrån sprids ut i etern, oss alla till gagn?

Rätten till egna val

Det borde vara en självklarhet att vi har en rätt att göra egna val. Upptäcker man, som jag gjort, att andra försöker utnyttja en för sina syften kan man känna sig tvingad att avtvå sådant man en gång själv skrivit. Är det jag som menat det där eller har någon manipulerat med mitt medvetande för att få mig att skriva sådant de önskar opponera eller försvara? Vi har kanske en serie privata "trollfabriker" som önskar få folk att sprida åsikter på nätet. Hela tiden stalkas man. Gör man fel utsätts man för en bestraffning.

Så gjorde jag en gång ett försök med en liten roman jag kallade "Det svåra valet". Det dröjde inte länge förrän en man sa att den titeln skulle de ge till en annan berättelse, om abort. Så hade jag alltså ögonen på mig.

Med tiden har minnesbilder kommit upp till ytan om en serietecknare och hans redaktör. Jag vill därför avtvå mig alla moralfilosofiska modeller om domstolar där vi ska döma oss själva för att det passar dessa infiltratörer av frimureriet. (Jag är inte själv frimurare men känner stor respekt för sådana seriösa frimurare som Rene' Gue'ron.) Visserligen ligger valfriheten mig fortfarande varmt om hjärtat. Jag önskar exempelvis själv vara hjärnan bakom det jag skriver. Är det inte så vill jag inte att vi ska döma oss till något vad hjärtat än säger, ty hjärtat kan inte bara fyllas av kärlek utan också av hat.

Frihet att välja skola, vård, omsorg kan strängt taget vara förenligt med ett icke parlamentariskt system (även om jag är demokrat också i den meningen). Det är demokrati även utan valt parlament om konstitutionen är sådan att individen både har en grundtrygghet, kanske i form av en basinkomst, och friheten att skörda frukterna av den egna sådden, dvs en grundläggande rätt till egna val. Det kommer att finnas materiella skillnader i detta samhälle, men dessa skillnader gör det möjligt att finansiera nya angelägna projekt. Vi har alltså garanterat någon form av dynamik i samhället. Handen på hjärtat : Var finner du, annat än i drömmen ett jämlikt samhälle i absolut mening? Självklart bör alla ha en rätt till utbildning men framgång beror inte bara på dessa rättigheter utan på så mycket annat. Så länge en grundläggande trygghet finns kan vi inte klaga på orättvisor så länge utbildning, vård m m svarar på verkliga behov hos befolkningen.

Du kan alltså inte ställa någon moraliskt inför en domstol. Har jag någon gång förfäktat en sådan bisarr uppfattning beror det på en bakomliggande manipulation kombinerat med en fas i mitt liv och filosoferande som för länge sedan är passerad. Jag vill tvärtom hävda att även om den moraliska domstolen prima facie kan te sig legitim, dvs om man bara beaktar en aspekt av verkligheten, så är den inte det när alla skäl beaktats i en slutgiltig avvägning. Varför? Jo, för att vi ska kunna tala om rätt måste vi kunna förutse våra handlingars konsekvenser och dessa måste vara moraliskt godtagbara (jfr Aleksander Pescenik "Rätten och förnuftet"). Om du vid sidan av juridiska lagar och domstolar ska riskera hamna inför en moralisk domstol vars beslut du inte kunnat förutse måste den moraliska domstolen i praktiken bli omoralisk. Vi kommer inte längre med den moraliska domstolen än till ett tankeexperiment. Folk som haft invändningen att man som företagare kan tvingas agera vid sidan av lagen ibland för att överleva skjuter sig själva i foten om de går emot det resonemang jag manipulerades till att framföra och det på två sätt: För det första var jag anhängare av lättnader för företagen och sänkta skatter, bl a avskaffandet av förmögenhetsskatt och fastighetsskatt samt arv-och gåvoskatten. För det andra så går de miste om ett moraliskt argument för sitt företagande då de brutit mot en juridisk bestämmelse. Istället för att säga att jag i min ungdomliga fas var fel ute kunde de ha menat att jag var rätt ute och att de i avvägningen mellan rätt och moral fann skälen för moralen större, kanske efter att, åtminstone i huvudet, ha upprättat en utilitaristisk kalkyl. Som företagare behöver du inte sträva efter egoism. Så att omedelbart försvara all egoism tycks inte rimligt, ty då tycks man implicit mena att alla företagare verkligen är egoister. Tvärtom är det som så att egoismen finns hos oss alla och att vi har att bekämpa den på samma sätt som vi har att bekämpa frosseriet, dvs lusten att ge efter för matbordets läckerheter. Det är bra för oss själva att vi bekämpar frosseri. Det är inte bra för den egna hälsan om man äter för mycket. På samma sätt är det bra för ens egen utveckling om man bekämpar egoismen, men för det behöver du inte frammanipulerade fiktiva berättelser utan de heliga texterna satta i sufisms ramverk där bekämpandet av det egna egot, nafs, är en nödvändig förutsättning för att vinna den verkliga rikedomen som är av andlig art. 

The Great Mistake

The spiritual path is not without direction. It was one of the great insights done by Baha'u'llah that he recognised a pattern such that the different religions are corroborated and not all but one deemed false. Different positions in the Time-Space neccessitaded different expressions of the one divine truth.

Baha'u'llah is the founder of the Baha'i Faith. A position that had not just the holy books of the religions as its starting point but also methods developed by the sufi orders. From that perspective, the Baha'i Faith seems as a logical conclusion that liberates the mind from the restrictions of the former religions without giving up the core. A true messianic position! Jesus did the same. Paul did the same. You can still be a christian or a muslim and believe that Baha'u'llah is a manifestation of the messianic mind. You are not forbidden to pray five times a day just because Baha'i Faith says you not need to do it. You can still gain from the regulary praying.

Once you considered the nature of Baha'u'llah's mission, it seems to be the Great Mistake of the House of Justice to label Ali Muhammad and his followers as "The contamination of the Faith". It is not a good way to solve a conflict over the leadership and it does not rhyme with the universal brotherhood Baha'u'llah so firmly believed in. Ali Muhammad was one of the sons of Baha'u'llah, younger brother of Abdul Baha that took over the leadership after the death of Baha'u'llah. Abdul Baha said that the conflict between the brothers gained the Faith. It was necessary to give a clearer formulation of the belief system.

If you reconcile different religions and view them as parts of one whole, why not do the same with the difference among the baha'is themselves?

For the future of Baha'i it is necessary to view the role of Ali Muhammad and his followers, so important for the missionary work in India, in another light and admit that the labeling of them as a contamination of the faith was a great mistake. Otherwise it is impossible for many people to join the Baha'i Faith.

Att förstå marknadens mekanismer

För att förstå hur marknaden fungerar är det angeläget att studera teorier framförda av tänkare som Ludwig von Mises, F A Hayeck, Robert Nozick m fl. Som von Mises påpekat ägnar sig liberalt sinnade inte åt den närmast religiösa auktoritetstro som förekommer på andra håll. Man behöver inte gilla allt av J S Mill eller John Locke. Man måste inte försvara allt vad andra kommit fram till utan intar en mer vetenskaplig attityd. Vissa saker kan behöva modifieras p g a faktorer författaren inte kände till. Samhället förändras.

Dock lär vi oss det väsentliga av teorierna. Är man som undertecknad ekologistiskt sinnad menar man att de karteller Adam Smith varnade för då de höjer priserna kan vara acceptabla i vår tid av miljöproblem. Faktorer som inte var relevanta under Smiths tid gör att vi idag i vissa fall kan acceptera något han varnade för Utan att hävda att han hade fel i sitt tänkande. Tvärtom utgör detta grunden för vår slutsats!

Vissa tror att libertarianska teorier alltid leder till ett försvar av privata lösningar och ett motstånd mot offentliga initiativ. Det behöver inte vara så. Om invånarna i en kommun önskar mer el och de privata företagen inte kan leverera detta, inte bara kan utan också bör ett kommunalt elbolag bildas. Kan skattemedel och lån bolaget tar utöka mängden producerad el skapas inte bara nödvändig el utan också ett bolagsvärde. När detta är nog högt bör kommunen sälja bolaget för att istället uppodla en annan marknad eller sänka skatten, ge kommuninvånarna tillbaka de pengar de satsade när bolaget nu fullgjort sin uppgift. Man har förstått marknadsteorierna och agerat utefter dem.

On riba

A sheykh from Uzbekistan, living in West,  has made a distinction between 'halal mortgage' and 'haram interest'. Although I am not a muslim in the formal sense but a believer, the distinction the sheykh did attracted my attention, it was worth some consideration. The outer scenario is the same in the both cases in his comparision. You buy a house (or someting else) for money you did not previously own. That money sets you in a position to move into a house - and to use it. You have to pay back the money and a little extra. In both cases you pay the same amount of money. The money that made it possible for you to move into the house. In both cases you pay the same amount as an extra. Is it important what that amount is called? We call it 'interest' when we lend money from a bank. But what we call a thing cannot be the essential. The essential has to be what a thing is.

If you voluntarily have agreed to pay a small amount as an extra, the terminology is not the important thing. The important thing is your legal position. Strong or weak? We can agree that the principle behind the islamic concept of riba is a sound one. The purpose is to support the weaker part in the transaction. A rich person or a bank is guaranteed a success by the interest you pay for the loan you use in your business activities but you take the risk and may bear the burden of a loss all by your self. But is it better if you have to involve someone else in the decisions you have to make? Is that something that makes you weaker or stronger?

The difference between 'halal mortgage' and 'haram interest' is  a legal one: When you loan money to buy a house, or a car, for example, you own that thing you bought with the money. In The mortgage case you became not the owner but are buying the thing bit by bit when you are giving the buyer (the bank) of the house the money they used to buy the house and that little extra not considered as riba, because you did not own the house - or the money. The bank is the owner. Legally it is the bank that buys the house and you buy the house from the bank in several small portions. This remindes me of situation were people have exclaimed that 'It is not you that own your house, it is the bank!' This because of the fact that the bank has the right to sell your house at an executive auction if you do not pay back the loan with interest.

It seems that the two cases are very similar. If you buy a house and are not able to pay for it, you have become insolvent and have to sell what you can to solve your financial problems. If it is the mortgage case or the interest case. Practically speaking there is no difference at all. It seems as if the distinction ought to be done in another way to give us the possibility of a well functioning society without the risk of the richer and stronger misusing their strength against the weaker and poorer.

Consider a case mentioned by the famous J H L Hart: A person is drivning a car and suddenly he looses controll over the vehicle due to a swarm of bee attacking his head. He cannot see and cannot stop the car. He causes a child to die since he could not stop the car. It is not murder and it is not dangerous drivning.

If you take a loan to buy a car with the intention that your career as a taxi driver may benefit from this and you have no possibility of taking a loan without interest and a great chanse to get more passangers and money. And you are allowed to reduce your taxes with the amount you pay in interest, then this must be described as a case of 'not riba' since the lack of intention.

The banks reduce the poverty in the society. Without them there would be a far lesser amount of tax payers and each of them poorer.