Det finns, har jag noterat, grupper på Facebook som vänder sig emot bankerna. Man vill att dessa ska arbeta för självkostnadspris och ondgör sig över att bankerna går bra.
En fråga som genast infinner sig är: Varför ska bankerna förvandlas till någon sorts ideell verksamhet, när det exempelvis är accepterat att bönder tjänar pengar på att producera grödor för vår mathållning. (Nå, bönderna själva menar kanske att det är andra, mellanhänder, som tar hand om vinsterna...)
Finner man att bankerna gör ett gott arbete kanske den negativa synen på dem försvinner. Då blir det kanske acceptabelt att banker på ett eller annat sätt tar betalt för sitt arbete.
Det finns dock alternativ för den som inte gillar de vanliga bankerna. Vi har exempelvis JAK-medlemsbanken som ett av dessa alternativ. Dock har man påtalat det tråkiga i att behöva spara räntefritt i banken under flera år för ett belopp som motsvarar det man lånat. Att binda sina pengar under flera år utan att vinna något på sparandet ter sig ofördelaktigt. Det tycks vara ett alternativ man väljer om man av ideologiska skäl vänder sig emot att ha något med vanliga banker att göra.
Bankfienderna ondgör sig över att dessa trollar fram pengar ur intet. Man gör också sak över hur mycket pengar det finns i den finansiella sektorn. Saken framställs som om det är vanliga människor som sitter fångade i bankernas klistriga nät, medan några smartingar tjänar mer och mer på detta förhållande.
Sanningen är en annan! Sanningen är att det är pensionspengar och företags sparande som i stor utsträckning finns i den finansiella sektorn och detta som ett tecken på att marknaden producerat ett överskott av motsvarande storlek. Nog kan det vara rationellt att spara en tid och vänta med den reala investeringen tills tiden är mogen för projektet! Visst vill vi väl alla att sparandet ska göra nytta, producera varor och tjänster folk har gagn av, men om ett överskott ska spenderas allt för kortsiktigt kommer nog en rad olyckliga affärer att göras, med ökad risk för förlust.
Istället för att snubbla genom att ha för bråttom sparas medel och ger bankerna resurser att låna ut. Bankmotståndarna säger inte något om att det idag är normalt att ett företag vid sidan av eget kapital har främmande kapital. Detta främmande kapital utgörs av lån.
Genom lån kan företag utvidga sin verksamhet. En större serie producerade varor ger ett lägre styckpris. Detta betyder ett lägre pris för kunden. Får konsumenterna lägre priser stiger efterfrågan. Vi ser här hur företagen får en ökad avkastning. De pengar de tjänar mer till följd av lånet överstiger ränta med amorteringar. I de flesta fall. Är bankerna omsorgsfulla vid kreditgivningen kommer lånen att utvidga ekonomin på ett sätt som skapar ökade vinster. Det är ett långsiktigt tänkande, inte ett sådant kortsiktigt som blir fallet om alla som sparar istället bränner av kapitalet nu i illa genomtänkta projekt.
Det finns ett historiskt samband mellan bankers inlåning och utlåning. Då vi idag har långt fler sparformer än att ha pengar på ett eget bankkonto, vi har fondsparande m fl former, så är sambandet inte lika lätt att se idag men det finns där och är den grund som all sund bankverksamhet vilar på.
Då du öppnar ett bankkonto hos en bank ingår du i ett avtalsförhållande som har stora likheter med ett enkelt skuldebrev. Det finns alltså en relation mellan en långivare och en låntagare. Parterna kan inte överlåta fordringen. Den är "icke till order".
Det är viktigt att slå fast att bankverksamhet kan vara fullt förenlig med ett icke egoistiskt och moraliskt godtagbart agerande. I själva verket är många av de värden som åstadkommits av bankerna, alltså värdeökningar, av sådant slag att många människor skulle vilja beteckna dem som något moraliskt gott.
