Bankfientliga röster gör sak av att bankernas kapitaltäckningskrav uppges vara "bara 12 %". Man tycks vilja att denna siffra höjs till 100 %.
Vad blir följden av en sådan förändring? Jo, att våra storbanker snart skulle hamna i den division där JAK-medlemsbanken finns! Dessa lånar ut vad som sätts in i banken. Banken har inte så stor andel av kreditmarknaden...
Jag vill betona att i ett fritt samhälle är det viktigt att en aktör som JAK-medlemsbanken finns. De bör få konkurrera med andra kreditinstitut. De kritiserar storbankerna för att de tar ränta på lånen de ger. Men är räntorna låga upplever kanske många detta som ett mindre problem, som ett skäligt pris man är villig att betala, medan förhållandet att JAK-medlemsbanken inte betalar ut ränta på insatta medel kan framstå som ett problem. Har du lånat av JAK-medlemsbanken måste du spara ett motsvarande belopp. Du får ingen ränta. Det kan ta flera år innan du får ta ut dina pengar. Om det är rimligt upplåter jag till andra att bedöma.
Frågan uppstår då man tar del av de bankkritiska rösterna: Är det ett problem att kapitaltäckningskravet är lågt?
Om banken kräver säkerhet för ett lån kommer säkerheten kunna realiseras om låntagaren inte betalar tillbaka vad hon lånat. Säljs en fastighet och pengar lösgöras till banken har banken på så sätt fått en sorts täckning för lånet.
De som menar att en bank bara ska få låna ut insatta medel och att som man säger "inga nya pengar ska få skapas av en kredit" vandrar en väg som kommer att leda till ekonomisk kris. Det kommer bli allt svårare att finansiera projekt i Sverige. Företag kommer tvingas söka sig utomlands för att kunna fortsätta verksamheten. "Bank nekar lån" kommer vara en vanlig rubrik som tryckt i tjocka svarta bokstäver kommer att pryda våra löpsedlar och förkunna krisens hemska budskap: Det saknas pengar för att hålla ekonomin i gång! Det saknas pengar för investeringar, för löner, för inköp av vad som fordras för den dagliga verksamheten.
En "stötdämpare", en regulator för fluktueringar i förhållandet till utlandet, kommer att försvinna. Såvida inte företagen går över till euron och öppnar konton i utländska banker. Då kommer väl allt fler kontor också att flytta dit. Medan bankkritkerna kräver höjda bolagsskatter och svångrem för att klara krisen.
Vi får acceptera att bankerna inte lånar ut till allt. Att det krävs att vi är kreditvärdiga och att vi kan ställa säkerheter vid större lån. Men några reformer med innebörden att bankerna inte kan arbeta för att hjälpa våra företag bör inte bli verklighet. Bankerna suger inte musten ur företagen utan hjälper dem att expandera eller överleva genom att bistå med finansieringen.
