Framtiden för den här bloggen är osäker. Som så många andra frestas jag att skriva ner funderingar som man en tid senare undrar om det inte varit bättre att se som opublicerade.
Bloggandet har varit den refuserade poetens möjlighet att bli publicerad. Vad jag ska göra nu är naturligtvis att ifrågasätta hela den här grejen med mig som en skrivande person. De tre diktbloggarna får väl stå vkar som en sorts kyrkogård över vad som varit, medan den här bloggen läggs ner, tror jag.
Det är inte längre så att ens jag själv intresserar mig för mina egna tankegångar. Hur kan jag då kräva att en oberoende läsare ska läsa mina funderingar istället för att gå till Aristoteles, Platon eller någon annan som skrivit eller blivit återgiven i skrift.
