Den som översätter en text har att visa någon form av trohet mot originalet. Som det syndats på den punkten vad serietidningar anbelangar! Då jag som mycket ung läste ett fantomenäventyr reagerade jag på att en av bovarna, en förrymd fånge med mulatskt utseende, kallade någon annan för "svartskalle". När jag nu många år senare läst om äventyret slår det mig klart att det är ett ord som knappast skulle ha använts av personen ifråga, ej heller lär det förekomma i originaltexten.
Är man då på Semic press så andefattiga att man ej kan hitta på något ord som ska verka nedsättande utan att inkludera personen som uttalar glosan? Granskar vi saken noga finner vi att dessa nedsättande termer spridits till ungdomen via serierna, hårt styrda serier till lika.
Vi minns ännu hur Jonny Hazard uppfattades som antikommunistisk. I Sverige kunde man alltså inte publicera en serie om en hjälte som inte gillar kommunismen, en serie där en diktatur som inte respekterar de individuella fri- och rättigheterna utmålas som skurk.
Vi lär oss en hel del om detta!
Andra serier som inbegripit barn har mest varit något terapeutiskt för dess skapare, säkert ett intressant fall för själslivets experter, om det nu inte varit så att man tagit ett grepp om dessa så att de publicerar lögner i sina journaler, lögner som passar ihop med dessa redaktörers sjuka fantasier.
Leve den fria pressen!
